söndag, mars 28, 2010

shabby chic.

Jag har piffat till några prydnadsänglar som jag har hemma. En blandning av lite vit färg, ofärgat antikvax och skokräm må vara shabby-chic-älskares älskling. Enligt wikipedia:
Shabby chic är en inredningsstil, som skapades av den brittiska inredningsarkitekten Rachel Ashwell i slutet av 1980-talet. Stilen inspirerades ursprungligen av traditionella hus på den engelska landsbygden. Ett kännetecken är väl använda, äldre möbler eller nya möbler som behandlats för att ge samma intryck. Färgtemat går i vit eller ljusa färger. Tygklädsel är ofta i bomull eller lin.

Bland svenska inredningsbloggare har shabby chic blivit något av en favoritstil. I sin mera folkliga tappning är shabby chic ofta en feminin stil präglad av pastellfärger. Romantiska detaljer och egentillverkade prydnadsföremål är populärt. Möbler är ofta fynd från lokala loppmarknader som återanvänts och målats om. Metalldetaljer kan gärna ha inslag av rost. Ibland inkluderas kristna föremål som madonnor, kors och gamla biblar.

Inte världens bästa kvalité på bilden, vilket beror på mobilens mindre bra upplösning.

torsdag, mars 25, 2010

filminspelning.

Under sex timmar idag spelade jag och en kompis in en redovisning om hur matematiken kan undervisas utomhus. Jag höll på att frysa sönder fastän jag hade extrabyxor, extratröja, raggsockor etc. men efter detta vill jag ju nästan säga: aldrig med utomhuspedagogik!Jag häller nu i mig mängder koppar med varmt te.

Fast det här med att spela in film tycker jag är kul. Visserligen avskyr jag att se och höra mig själv på film efteråt men att stå framför kameran är roligt. Kanske har jag blivit van vid det efter att ha spelat in ett antal videor tillsammans med min kusin genom åren. På gymnasiet gjorde jag också en videoredovisning om den by som jag växte upp i. Redovisningen blev mycket uppskattad och jag ville gärna göra om det, vilket jag nu har fått.

Jag gick i en dramagrupp i nian/ettan på gymnasiet och tyckte det var riktigt roligt. Ja, det var nog den bästa aktiviteten som jag har gått på i hela mitt liv, och personer som inte känner mig skulle nog aldrig kunna tänka sig mig i det facket. Men så är det. Becka är en liten teaterapa innerst inne.

söndag, mars 21, 2010

söndagsmys.

Söndagsmys är titta på ett av livets bästa favoritklipp:

HÄR.

Hahaha! Minnen, minnen.
Den svarta katten är ju så töntigt söt!!
Skrattar på mig.

torsdag, mars 18, 2010

analys; röda rosor.

En blivande svensklärares analys:

Lite nu och då hörs ordspråket "som en dans på röda rosor". Vad menas med det...egentligen? Att dansa på röda rosor tas ju som något positivt och därför måste det innebära att man dansar på själva rosenbladen, för de är mjuka och sköna. Stjälkarna måste ha blivit bortklippta.

MEN det är bara ett antagande. Ni har nog aldrig tänkt på att "en dans på röda rosor" kan innebära det motsatta (det hade inte jag heller tänkt på). Låt säga att stjälkarna är kvar på rosorna när man dansar. Det bidrar till att fötterna börjar blöda och rosorna blir fulla av blod; dvs röda rosor.

Slutsats
Livet är som en dans på röda rosor = Livet är underbart!
Livet är som en dans på röda rosor = Livet är obeskrivligt tungt.

måndag, mars 15, 2010

ett litet fynd.

I helgen var jag på en liten secondhandrunda i stan. Jag säger ju det: jag älskar servettringar (fina sådana). Dessa hittade jag för tio kronor styck. Jo man tackar.
Jag älskar att köpa och inte minst fika på secondhand-affärer. Det är billigt, det är mysigt och det är gott. Själv köpte jag en underbart smaskig morotskakebit för 10:-. Sådant gillar Becka.

Det var mycket folk och vid fikaborden hamnade jag självklart bredvid en afrikan. Hur kan man älska dessa människor så mycket?? Jag förstår inte helt vad det är med mig för jag blir alltid alldeles överlycklig och på ett förfärligt kramhumör då jag ser en afrikan. Istället för att jag fick bjuda afrikanen på fika så ville han bjuda mig på fika. Det blev att vi bjöd oss själva istället.

söndag, mars 14, 2010

dagens inköp.

Dagens inköp. På Clas Ohlsson. Jag förstår mig inte på människor som avskyr prylaffärer som tex Clas Ohlsson, Ö&B, Rusta. Det är ju i de affärerna som de bästa fynden görs.
Kan jag någonsin få nog av vackra lyktor?
Tror inte det.

lördag, mars 13, 2010

blandat.

Nu har jag gjort fransk manikyr på mig själv igen. Jag tittar på mina fingrar och tänker: "Käre tid. Jag måste ha långa fingrar". Pappa hade kortare fingrar än jag, och han var pianist. Pianister brukar ha långa fingrar. Idag har jag min fina top på mig. Den fina som jag fick av lillasyster i julklapp. Jag känner mig lite finurlig och det hör väl inte till ovanligheterna. Den där viktorianska stilen har alltid faschinerat mig; både till inredning och till kläder. Det är väl lite av min personlighet. Snart ska jag in till stan för att sova över i min kompis lägenhet. Jag ska testbo i det hus som jag troligen kommer flytta till innan sommaren. Eftersom huset ligger mitt i stan ska jag passa på att gå en secondhandrunda som jag inte har gjort på väldigt länge. På kvällen blir det ett besök i min kusins kyrka för att, tillsammans med några kompisar, titta på kyrkans ungdomssatsning. Efter det blir det melodifestivalen hemma hos någon av oss. Det blir säkert mys.

fredag, mars 12, 2010

servetter och grejs.

När jag var liten samlade jag på servetter. Nuförtiden vill jag samla på servettringar. Jag har inte påbörjat någon direkt samling men har några servettringar som jag gillar lite extra. Dessa vackra, till exempel, är köpta på Himla:

Efter ca fyra års bloggande ställer jag nu frågan som människor brukar ställa på sina bloggar. Jag tycker inte om frågan. Jag tvingar ingen att svara, för jag själv svarar nästan aldrig på sådant. Men du som kollar på min blogg och som aldrig kommenterar här; kan du vara så snäll att skicka en liten liten minikommentar på detta inlägg?

När jag sade att jag skulle lägga ner bloggen för ett tag sedan kom alla möjliga människor från både höger och vänster och sade att de läste min blogg. Vilka är ni egentligen?

Jag delar av mig så mycket att mitt liv till dig. Kanske du då kan dela med dig av ett litet hej till mig iallafall? Om du inte känner mig väl men ändå kollar på min blogg så är jag jätteglad om du skriver hej. Det blir så mycket roligare att blogga då. /Becka

onsdag, mars 10, 2010

vill ha en sån.

Ååå. Jag saknar en kissekatt! Känslan av att smeka en katts mjuka päls, att klämma på de söta minismå tassarna och klappa på det lilla huvudet samtidigt som kurret och jamet avlöser varandra.. det är något av det bästa jag vet.
JAG VILL HA EN KATT!

tisdag, mars 09, 2010

prickarna.

På torsdag ska jag till läkaren. Denna gång är det av samma orsak som det var för cirka fem-sex år sedan, nämligen min "prick". Jag har ju fått det inte så roliga arvet; leverfläckar. Mina syskon har blivit ganska skonade från det medan jag själv bland annat har fått en större leverfläck både i ansiktet och på halsen. Visst att prickarna hade varit på ryggen eller benen, men i den zon som man har svårt att täcka. VARFÖR?

Hursomhelst. När jag var yngre gick jag till min läkare flera gånger och frågade om borttagning. Då fick jag till svar att jag skulle värdera om jag ville ha ärr eller leverfläckar och vänta till det att jag blev 18. Nu är jag snart 23 och har övervägt att ta bort den fläck som är på halsen. Den i ansiktet har krymt alldeles makalöst så den kanske försvinner helt, men den på halsen är ivägen och jag har hellre ett ärr där.

Människor säger: "Men den har jag aldrig sett". Nej. Det är inte så konstigt för att jag döljer den hela tiden. Tänk vad skönt att inte behöva ha håret nersläppt på sommaren! Inte behöva ha sjalar jämt. Inte behöva tänka på tröjans hals-urringning.

Hoppas läkaren säger att det är okej att ta bort den.

enkel hemsida.

Tänk på den tiden då det var en hel vetenskap att göra hemsidor. Nuförtiden är det ju inga problem för en tioåring att göra det. Mamma skulle till och med (nästan) kunna göra det.

Jag har märkt hur bloggens funktioner har utvecklats genom åren och nu är det äntligen möjligt att göra flera olika flikar på ett enkelt sätt; något som jag har längtat efter under alla bloggår, dvs sedan 2006. Pga denna upptäckt har det därför blivit lite omformaterande här på bloggen. Bland annat har jag flyttat musiken till en egen flik eftersom musiken annars kommer börja om på nytt varje gång man byter flik eller trycker på nytt blogginlägg.

Tack för teknikens utveckling.

söndag, mars 07, 2010

på fjelle' mitt.

Jag gick till slut upp på mitt lilla berg igår för att plugga (rör-snubbarna kom ju inte förrän vid tio på kvällen). Jag hade tänkt sätta mig vid någon av mina pluggbänkar egentligen men de alla var försvunna. Troligen under alla snödrivor.

Uppe på berget pluggade jag, med utsikt över stad och sjöar. Nja, inte riktigt så vackert men över vägar iallafall. Jag gillar skare. Fastän det var flera decimeter snö så kunde jag sitta på snön utan att ramla ner en halvmeter (vilket jag hela tiden var beredd på eftersom det skulle vara en typisk Becka-incident). Dessutom kunde termosen, väskan och pennan få sina rätta platser.

"Over store fjell på ett, to, tre og på mine problemer jeg titter ned. Jeg singer ooo en ting vet jeg; drømmen holder liv i meg. Yeahyeahyeah".

lördag, mars 06, 2010

en Mowgli.

Ett spännande/roligt/mysigt minne från en simbassäng någonstans i Sverige.

Min aupair-familj var på besök och jag följde med deras släkt till ett badhus för att bada. Eller bada, jag följde med för att sitta vid sidan av och hålla lite extra koll. Efter ett tag gick pappan upp ur vattnet tillsammans med en av killarna som ville på toaletten. Pappan gav mig tecken att hålla lite koll på minstingen som flöt omkring med sina armpuffar i barnbassängen.

Till en början ser allt lugnt ut i bassängen men så.. den lille flyter ut till den djupa delen av bassängen! Jag skyndar mig fram för att få honom att sprattla tillbaka till barnbassängen, men försent. När jag kommer fram har den lille precis insett att han inte når botten och får panik. Den panikslagna ögonen. Hua. Jag kollar runt efter en badvakt men ingen i syne. Jag är då beredd att hoppa i själv, med kläderna på, men så tittar jag till vänster om mig och på marken sitter en lurvig kalufs som visar sig vara en man utan svensk ordförståelse.

Jag pekar på minstingen, och mannen förstår på en gång vad jag menar. Han reser sig hastigt upp, slänger något i min famn och hoppar på ett manligt sätt ner i vattnet. Jag tittar på minstingen, på mannen och sedan på grejen som jag fått i mina armar. Haha. Den synen! "Grejen" som jag ser i min famn är två jättestora, mörkbruna, frågande Mowgli-ögon.

Skrattar nästan på mig när jag tänker på det. Den frågande lilla söta mini-ungen i mina armar.. Var kom den ifrån?

förfärligt ljud.

Nää! Skräp också. Jag som hade tänkt mig en lugn morgon på en bänk ute i solen.

Hade precis fått på mig mössan och slängt väskan (innehållande filt, termos, sittunderlag och kurslitteratur) över axeln, då jag hörde ett förfärligt ljud! Badrumsväggen var på väg att sprängas. Det lät som om rören i väggen när som helst skulle spricka och jag visste inte vad jag skulle göra. Kom nog i en oerhörd chock eftersom jag gick ut genom dörren och tog på mig skorna, i något hopp om att ljudet skulle försvinna tills jag kom tillbaka.
Jag fick nog samma panik som bilen på bilden.
I huvuvdet målade jag då upp det värsta tänkbara scenariot: "Rören spricker. Kaklet flyger. Lägenheten blir överfylld av vatten och hela studentlägenhetshuset förstörs pga mig. Jag måste göra något!". Jag gick då tillbaka in i lägenheten och ringde Trygghetsjouren, vilket innebär att det inte blir något plugg ute i solen idag. Måste vänta och vänta och vänta på rörsnubbarna. Skräp!!
____________________________
Än en gång. Från sängen i Kenya:
Jag: Å! Det lät som ett brandalarm!
Elin: Nej, det var nog bara en syrsa.
Slutsats: ambulansman - inte mitt yrke.

fredag, mars 05, 2010

just nu.

Just nu i mitt lilla studentrum. Uppkurrad bland kuddarna i raggsockor och myskläder medan kurslitteraturen läses bland ljus och lugn musik...

...det må vara det absolut bästa med studentlivet.

torsdag, mars 04, 2010

impulsgöra.

I mitt liv är det såhär: vill jag att något ska ske, ska det ske på en gång. I förrgår köpte jag de tre hyllorna enligt mottot. Efter att ha frågat tre kompisar om bärhjälp och ingen hade tid just då men erbjöd sig andra dagar stack jag till IKEA och köpte hyllorna alldeles själv. Något liknande hände igår. Jag har ju legat vaken två-tre nätter med inredningstankar i huvudet. Därför har jag känt att jag måste få utlopp för tankarna i verkligheten så att jag inte fortsätter att ligga med dessa tankar i huvuvdet på nätterna. Därav gårdagens köp av hobbyfärg, sygrejer och tyger. Jag sydde (utan symaskin) de tre gardinlängder som jag tänkt mig. Jag sydde en hissgardin och målade om mina två högtalare som också hade funnits i mina tankar.

Allt pyssel är gjort för att ha i den nya lägenheten. Därför är det kanske inte perfekt för mitt nuvarande rum men jag får en föreställning om hur fint det kommer att bli såsmåningom.

Inredningsmärket Himla blandat med Afrika är min kombination.

hos frisören.

Jag toppade mitt hår hos en frisör häromdagen. Också denna frisör påpekade (såsom alla frisörer och övriga människor påpekar) vilket vackert, långt och otroligt tjockt hår jag har. Själv avskyr jag mitt hår men försöker tänker på alla cancersjuka människor varje gång jag ser denna bröderna-fluff-frisyr i spegeln. Då låter jag bli att klaga. Man ska vara tacksam för att man har hår överhuvudtaget, men jag skulle gärna kunna skänka minst hälften av mitt hår till bättre behövande.

Hos frisören blev jag påmind om ett filmklipp från en av mina före detta favoritfilmer En prinsessas dagbok. Stylisten Paolo ska där borsta prinsessans hår men borsten går av. För att se klippet, tryck HÄR. Detsamma var nära att ske under min tid hos frisören. Jag trodde seriöst att borsten skulle gå av (ja, jag hade borstat det riktigt ordentligt innan).

tisdag, mars 02, 2010

öppna hyllor.

Visst att jag är väldigt ordningssam av mig men nu när öppna hyllor är poppis i inredningsvärlden ville jag också testa på detta. Öppna hyllor som är de-icke-ordningssamma människornas himmel.

Jag förstår om det ser rörigt ut i dina ögon men jag ska säga dig att jag är väldigt nöjd. Det är faktiskt fint. Det ska stå en mörkbrun maffig fotölj i hörnet där kuddarna ligger. En mörkbrun fotölj av bra kvalité med en fluffig shabby chic-stilig vit kudde på.

Jag ska måla mina högtalare vita (nej, det förstör inte ljudet) och andra småsaker ska fixas. Men att jag lägger upp bilden nu innan allt är helt färdigt beror på att jag kämpade med dessa idag-köpta hyllor från IKEA. Käre hjärtanes! Att vara student är charmigt. Ni kan bara föreställa er Beckas resa till IKEA och hennes resa tillbaka med tre hyllor. Jag säger bara "Hej, student".

söndag, februari 21, 2010

några hjältar.

Enligt wikipedia är definitionen av en hjälte: "en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära".

Enligt mig är en hjälte en person som utför stordåd i det fördolda. En person som kämpar och hjälper villkorslöst utan att framhäva sig själv och som inte lyfter upp sig själv till skyarna. En person som inte skryter över de stordåd som han/hon gör eller har gjort. Alla kan vi nog därför plocka fram en och annan hjälte, och om du klickar på namnen nedan kan du läsa om eller se videoklipp om några av de personer som jag anser vara hjältar.


Dr. Livingstone
Martin Luther King Jr
Moder Theresa
Maria Montessori
Sofia Åkerman
Judith Löfsund
Ingeborg Setterby

"Hjältar som bara är hjältar utan att de vet om det, det är riktiga hjältar det". /Becka

lördag, februari 20, 2010

madicken.

För ett bra tag sedan tog jag del i en frågesport som räknade ut vilken Astrid Lindgren-figur som man var mest lik. Jag blev Madicken och insåg då att det verkligen stämmer.

Förklaringen till varför jag karaktäriserad som Madicken var ungefär: "Du är lugn men samtidigt lite busig. Du vill hjälpa personer som har det svårt, och folk bara avgudar ditt hår". Av alla Astrid Lindgrens filmer måste jag nog säga att Madicken är min favorit. Förutom att Madicken är mysig, är kläderna och inredningen i filmen så mycket Becka som det bara kan bli. Det roliga är ju också att min lillasyster Sara är fruktansvärt lik Madickens lillasyster Elisabeth.

snökaos-dag.

Vad gör man en snöstormig dag som denna? Jo, man plockar fram sina akvarellfärger och målar samt skriver ett längre blogginlägg.

Jag målade ett motiv av mig själv där jag står i en afrikansk bergssluttning och ser ut över slumområdet som sträcker sig långt långt bort. Det var ett bra motiv att måla eftersom jag levde mig in i bilden så pass mycket att jag blev alldeles varm i kroppen.

Dagens tips: Gamla konservburkar. Underbara konservburkar. Jag ÄLSKAR gamla konservburkar! Spara dem och inse att fantasin till dess användning aldrig tar slut. De kan till exempel användas som målarfärgs-kopp, blomvas, förvaringsburk för pennor, presentförpackning, etc.

Tänk bara att ha flera konservburkar stående på bänken i köket. Man planterar olika sorters kryddor i konservburkarna och skriver kryddornas namn på fina lappar som man sedan fäster med snöre runt konservburkarna. Å, så fint.

fortsättning. De inbitna svenkarnas syndrom: praktiskt/opraktiskt.
Eller varför inte gömma de fula kryddburkarna i konservburkar? Istället för att ha en massor fula kryddburkar på kryddhyllan så står där konservburkar med fina påklistrade kryddnamnsetiketter.
Nu kommer garanterat den inbitna svensken in och säger: "Men, det är ju opraktiskt. Man får ju inte plats med lika många kryddor på kryddhyllan då. Man kommer inte åt kryddorna lika fort, och dessutom är de förstora". Daaa! Det är det här jag pratar om. Svenskar som är så inneslutna i det praktiska att fulheten går före estetiken.

Några typiska frågor som inbitna svenskar frågar då de kommer hem till mig:
-"Hur gör du när du duschar? Du har ju en fyra våningars-hylla med handdukar, shampoo etc. inne i duschen". Svar: Ehh, jag lyfter bort den en meter och ställer den utanför duschen.
-"Men det är väl opraktiskt och tar massor tid?" Svar: NEJ. Det tar en sekund och jag tycker det är vackert att ha en öppen hylla i badrummet med fint vikta handdukar".

- "Varför har du en rostig mjölkhink i ditt rum? Den är väl inte praktisk?"
Svar: Nej, den kanske inte är praktisk, men den är oerhört vacker.

- "Oj, är det inte jobbigt att bädda sängen så där varje dag?"
Svar: NEJ. Det tar kanske några få sekunder extra men det blir så mycket finare.

fredag, februari 19, 2010

raggisar.

Vem älskar raggsockor mer än jag?
Vem äger de mysigaste raggisarna, om inte jag? Dessa är mina favoriter.
Storebror köpte dem till mig när han var i Saudiarabien (eller var det Etiopien, Egypten eller Sudan? Hehe. Nej, de är visst köpta i Turkiet. Ett bevis på att jag har en mycket välberest bror). Det är iallafall de sötaste, mysigaste och skönaste raggisarna som jag någonsin har ägt.

Citat av min kusin då hon kom på besök för ett tag sedan: "Åå, det är verkligen som om man kliver rätt in i en inredningstidning när man kommer hem till dig". Vidare lade kusinen märke till mina raggsockor och utbrast: "Nämen! Ååå! Du har ju raggisar också! Det brukar de ju ha i sådana inredningsreportage!"

Eeh, va? Haha. Kusinens citat är nog ett av de skönaste citaten genom tiderna.

inbiten svensk.

Du är en riktigt inbiten svensk person om du lever efter mottot:
"Oj, så praktiskt!" vs "Nej, så opraktiskt!"
Kom igen svenskar. Låt den opraktiska estetiken ta mer plats.
/Becka

torsdag, februari 18, 2010

elin&becka-dagar.

Åtskilliga timmar med bröllopspyssel, en minnesvärd gambiakonsert och en osedvanligt lång bussresa till IKEA - det är sammanfattningen av de tre senaste dagarna i mitt liv. Elin har varit på besök.
Elin dricker kaffe i sitt drömkök.
Jag vet inte helt vad den absoluta höjdpunkten har varit under dessa dagar. Kan det ha varit Elins citat "Ja, men vi tar sån där självhäftande tejp också" eller kan det ha varit gambiakonserten som återuppväckte våra djupaste afrikaminnen ELLER kan höjdpunkten ha varit då vi påbörjade ett snöbollskrig vid IKEAs busshållplats klockan 20.30 på kvällen där Beckas första snöbollskast träffade Elins öra på ett mindre skönt sätt?

Jag vet faktiskt inte. Men att Elin och Becka passar bra ihop som vänner är ett som är säkert.

måndag, februari 15, 2010

angående tejp.

Idag gick jag och min blivande brud-kompis till Panduro. Äntligen, äntligen var det dags att få välja och vraka i godisbutiken. Efter två timmar bland alla papper, pärlor, band och stämplar började energin från den senaste måltiden sina.

Då kommer citatet "Ja, så tar vi sån där självhäftande tejp också" inte bara en gång utan tre eller fyra gånger. "Självhäftande?! Igen! Haha! DUBBELHÄFTANDE heter det ju!", påpekade den blivande svenskläraren.

Dagens höjdpunkt.

Imorgon blir det att pyssla timme efter timme efter timme.

söndag, februari 14, 2010

ordnat kaos.

...under mitt pågående fotoalbums-projekt.

torsdag, februari 11, 2010

ny kurs.

Nu har jag det! Bild och ljudskapande med barn: att uppleva kulturen blir nästa kurs som jag ska läsa. Den börjar vecka 13 och slutar vecka 22 vilket är perfekt. Det är en distanskurs från en högskola en bit bort. Jag måste därför till den skolan under 3-4 dagar, annars är det bara dator, webbkamera och mick som gäller..

och scanner. ÄR DET NÅGON SOM HAR EN SCANNER TILL SALU ELLER HAR LUST ATT LÅNA UT DEN FRAM TILL SOMMAREN?

Det jag är lite rädd för är ju att datorn ska krascha; som den gjorde för några veckor sedan och den var tvungen att repareras ganska dyrt.

onsdag, februari 10, 2010

betOningar.

Norrmännen har många roliga namn. Med norsk betoning blir namnen vanliga norska namn. Med svensk betoning kan det bli något helt annat. Som exempel tar jag här de norska namnen Randi, Björnar och Stian (med risk för att jag har satt betoningarna lite fel).


Tänk frasen: "Jeg heter" (på de norska namnen) och "Jag heter" (på de översatta namnen):

norska__________ svenska
randI_____________rAndI (som i randigt)
björnAr___________ bjÖrnAr (björnar i skogen)
stiAn_____________ stIan (gris-stia)

På norska är det fint att heta Randi, men randi på svenska är bara ett slangord för adjektivet randig. Det kan vara orsaken till att det inte är särskilt många i Sverige som heter Randi. Visst kan man heta Björn på svenska, men inte björnar (med svensk betoning). Det går tydligen bra med singular men inte med plural. Varför?? Sedan vet jag inte om Stian på norska har samma betydelse som stian i svenskan. Hursomhelst blir det ändå något lustigt om en svensk skulle heta så. Ja, det är häftigt det här med språk.

tisdag, februari 09, 2010

melodifestival förr.

Haha. Jag har tittat igenom några före detta melodifestivallåtar från olika länder. Letade upp de låtar som har fastnat lite extra i mitt huvud.

1. Den första låten är "Han med benet". Det var en kille med glimten i ögat (minst sagt..) som sjöng en bra låt, men som gjorde några ytterst märkliga röresler med benen. Det var väl också det han blev känd för. Titta här: från Lettland - My star.

2. Den andra låten som jag ,efter mycket om och men, har letat fram är "Fina norsken vid pianot". Jag minns nämligen att jag tyckte killen vid pianot såg väldigt bra ut och sången han framförde berörde väl alla tonårstjejer. "Cause I'm in loooove with a beautiful girl." Jostein Hasselgård 2003 - I'm not afraid to move on.

Haha. Käre tid.

söndag, februari 07, 2010

inredningsmotton.

Mina främsta inredningsmotton i livet:

"Allt är fint i sitt rätta sammanhang".
"Att trivas hemma är det mest effektiva sättet att
hämta nya krafter".
/Becka

haiti-hysteri.

Detta inlägg kommer jag säkerligen få vassa kommentarer på. Men jag ska vara ärlig. Jag har inte skänkt en enda krona till Haiti-katastrofen. Det är inte för att jag inte tycker att det som hänt är förfärligt hemskt. För det är det verkligen. Ja, det är helt fruktansvärt och landet behöver hjälp från resten av världen.

Men hur många länder behöver inte det? Kan media visa bilder på vad som dagligen sker i tex Kongo? Skulle svenskarna isåfall skänka lika mycket pengar och hjälp dit? Hör här:

Sedan 1998 har över fem miljoner människor dött i Kongo. I Haiti har ca 100 000 dött under den senaste katastrofen. Det innebär alltså att det har skett över 50 haiti-katastrofer i Kongo under en tid på 10-12 år, men hur ofta syns det på löpsedlarna?
Orsaken till att jag lade upp bilden på den kenyanska flickan var att hon skulle få representera alla svårigheter i Kongo. Men när jag tänker efter kom ju denna flicka tillsammans med sin mamma och pappa som flyktingar från just Kongo. De kom till den lilla kenyanska byn där jag och min kompis bodde i Kenya, och då familjen presenterade sig berättade de att de precis hade flytt från ett söndertrasat Kongo. Det berör ens hjärta.

Det finns garanterat en haiti-gradig katastrof från olika länder på jorden att uppmärksamma varje dag. Varför görs inte detta? Kanske pengar och hjälpinsatser skulle fördelas mer rättvist då.

lördag, februari 06, 2010

hades?

De som känner mig vid det här laget vet att jag älskar komediparet Anders och Måns. Alla deras avsnitt har jag sett minst två gånger, och vid senaste igenomkollandet av avsnitten lade jag märke till något som jag tidigare inte har lagt märke till.

I ena sekunden visas nämligen denna bild (jag har satt dit pilarna för att visa vad jag vill framhäva):
för att i sekunden precis efteråt visa detta:
Ordet "hades" är något av de få saker som jag faktiskt minns ifrån historielektionerna. Hades är nämligen ett äldre ord för helvetet/underjorden, och jag tänker då: hjälp vad man måste vara omedvetet påverkad av diverse reklamer och TV-program! För det är ju säkert denna omedvetna syn som har gjort att jag inte längre är särskilt förtjust i staden Uppsala.

onsdag, februari 03, 2010

vacker konst.

För ett tag sedan rensade jag mina pappershögar och lådor i studentrummet. Mitt ibland jobbiga räkningar och andra tråkiga papper hittade jag något som fick mig att le:
Översättning för er icke-norsk-kunniga:
"Kära Rebecka. Det (troligen ska det stå Jag) är så glad för att se dig igen. Jag har saknat dig väldigt mycket, tycker väldigt mycket om dig. Jag är så glad för att du är här. Jag hade kunnat skriva mycket mer men jag har inte mer plats.."
Brevet är skrivet av ett av mina aupair-barn i Norge då jag besökte familjen i somras. Det är så oerhört sött att jag smälter!


Vill också visa den fina bilden på mig som en elev i klass två har ritat. Jag har troligen visat bilden förut men jag kan fortfarande inte sluta le när jag tittar på den. Jag tror att barns teckningar och barns skrivna brev, berättelser och liknande är den vackraste konsten som finns.

tisdag, februari 02, 2010

att älska livingstone.

Jag citerar ett kort stycke ur en bok som jag nyligen läste:

"I läsningsväg slukade jag allt som jag kunde komma över, med undantag av romaner. Vetenskapliga arbeten och reseskildringar var min synnerliga förtjusning".

Jag älskar David Livingstone! Hans och mina val av litteratur är bara en liten likhet. Jag är verkligen tacksam för att Livingstone skrev sin reseskildring för hans bok är numera nästan lika helig som en bibel för mig. Det är just i reseskildringar och äkta biografier som jag kan resa till en annan värld. I romaner går det bara inte, hur mycket jag än försöker.

Appropå Livingstone måste jag säga (även om jag nog har berättat det förut) att jag påminns om händelsen i Kenya då Elin och jag stod i ett klassrum och tittade på varandra.. först en gång.. och sedan en gång till, för att på något sätt försäkra oss om att vi hade hört rätt. Vi insåg då att det vi hade hört var rätt. Läraren på nursery school hade nämligen ropat upp namnet Livingstone från närvarolistan två gånger.

Livingstone!!? Den lilla ungen som svarade "yes" på tilltalet var ju bara 3-4 år! Att en klasskompis till denna kille hette Wesley och att ytterligare en kenyansk kille, i ungefär samma ålder, hette Karl Marx blev ju bara surrealistiskt.

måndag, februari 01, 2010

mys på bara.

För ett tag sedan såg jag en grupp på facebook som hette: "Alla vi som hatar när folk använder orden mys och mysigt". Vad är det för människor som går med i den gruppen??

Jag borde bilda en motsatsgrupp som heter "Alla vi som hatar när folk använder orden fotboll och hockey".

Appropå mys vill jag ge dagens enkla och billiga mystips. Samla på dig någon eller några fina glasflaskor. Jag dricker ju inte och kan därmed få vissa svårigheter med att hitta vackra flaskor. Men en coca-cola-flaska eller saftflaska går lika bra. Det är väldigt fint att ha liknande flaskor i flera storlekar, ställa de i grupp och sedan sätta olika höga stearinljus i dem. Jag har bara en flaska (se bild) men det räcker för att höja den avslappnande känslan i rummet.

piano
Jag vill även skriva att jag än en gång att jag älskar ljudet av vackert pianospelande. För mig är piano det absolut bästa instrumentet som finns, och jag minns en gång när jag var yngre (11-12 år) då mamma tog med mig på en pianokonsert i det området vi bodde. Pianisten visade sig vara en ung kille (18-19 år?) som spelade klassiska stycken. Oj, så jag njöt och var faschinerad. Den unga mannen blev min idol för ett tag. Jag skulle bli lika duktig som honom, vilket tyvärr misslyckades.

Om någon vill bjuda mig på en pianokonsert någongång; varsågoda.

söndag, januari 31, 2010

skogsskadekonto?

För någon vecka sedan kom det ett brev till min före detta korridorskompis. Eftersom hennes brev hamnade på hyllan bredvid postfacken kunde jag ta hand om det. Jag frågade kompisen, som är ifrån Frankrike och numera också bor i Frankrike, om jag skulle öppna brevet eller om det skulle skickas vidare.

"Just open it. I think it's something about my closed bankaccount", sade hon. Jag öppnade brevet och...
massor olika konton! När jag försökte lista ut vad det var för mening med brevet fastnade jag plötsligt vid, ja, precis; skogs-/skogsskadekonto. Vad i alla sina dagar är det för konto?!

dagen-efter-dag.

Ett perfekt bröllop. Räcker det för att beskriva gårdagens vigsel och tillhörande fest? Jo. Med två bilder på det finaste bröllopsparet någonsin förstärks faktan(faktum?).Dagen-efter-bröllopet har bestått av att skjutsa lillasyster till stationen, lämna den lånade bilen till mammas kompis, oplanerat följa med mammas kompis till en kyrka och i denna kyrka vara med om dagens höjdpunkt; nämligen att träffa för mig nästan okända släktingar.

nyupptäckt släkt
Den som jag träffade i kyrkan var en av pappas alla kusiner. En man som jag knappt kunde sluta titta på eftersom hans ansiktsdrag var så lika pappas. När denna mans fru presenterade mig för honom log både han och jag. Det första kusinen sa till mig var: "Ja, man ser verkligen att du är en ****are (är lite försiktig att skriva efternamn). Du är verkligen lik din pappa". Då log jag och kände mig väldigt stolt.

Efter att ha spenderat en hel dag med släktingar från mammas sida (på bröllopet igår) var detta en bonus. Även om jag tycker om mamma och släktingarna på hennes sida så är det något alldeles extra speciellt för mig att möta pappas släktingar. En orsak är nog att jag alltid har varit "pappas flicka".

Det som jag och pappas kusin kom fram till var bland annat att vi är stolta över vårat efternamn. Vi utbytte telefonnummer och kommer garanterat träffas igen. Ja, det komiska är att vi bor bara några 100 meter ifrån varandra, och kanske, bara kanske, kommer jag kunna få bo i familjens uthyrningsdel såsmåningom -
och det längtar jag efter för nu står jag bara inte ut längre! Idag såg jag SILVERFISKAR I KÖKET! Nu är måttet rågat! (=skönaste ordspråket. Vem kommer på ett något sånt egentligen??)

fredag, januari 29, 2010

igång igen.

Plötsligt, när jag väl meddelar att jag ska sluta blogga, erkänner folk både här och där att de läser min blogg och tycker det är synd att jag inte kommer fortsätta. Det var lite märkligt det tycker jag. Men nu kommer jag iallafall tillbaka en sväng. Det är ju faktiskt avslappnande och kul att blogga.
För några dagar sedan blev jag väldigt sugen på att hoppa in i plugget igen eftersom jag saknade kvällarna med en kopp te, tända ljus och läsandet av intressant kurslitteratur. Plugg-abstinensbesvär kanske man kan kalla det. Därför är jag nu tillbaka på universitetet efter en kort tids uppehåll.

Imorgon ska jag på bröllop. En tillställning som jag inte har varit på på flera år. Appropå bröllop måste detta berättas: när jag och min lillasyster var yngre sjöng vi faktiskt på två bröllop. Idag är de båda bröllopsparen skilda.. haha. Enkel matematik: lillasyster&jag + sång på bröllop = skilsmässa. Inga mer sånger från oss alltså och därför vet jag att min kusin och hennes blivande man aldrig kommer skilja sig. Sänder ett för tidigt grattis till det snygga paret.

onsdag, januari 13, 2010

till Holland.

Imorgon sticker jag till Holland en sväng då. Det känns väldigt märkligt eftersom verkligheten slog mig för bara några dagar sedan. Jag ska till Holland imorgon! Inte nog med det, jag ska ju till Tyskland först! Det är helt galet! Tre dagar i Holland - av alla länder. Det kallar jag minisemester.
Tanken var att jag skulle överraska Elin på hennes födelsedag, men Elins fästman var till slut tvungen att berätta överraskningen pga lite omständigheter. Fast vad gör det? Vi ska mysa lika mycket ändå.
Allt är färdigpackat. Jag har bara ett handbagage med mig, vilket är väldigt skönt. Frågan är; kan jag kanske vara den bästa tjej-packaren i världen? Jag påmindes nämligen precis om min rekord-mini-packning:

Kan även berätta att lillasyster har varit här idag. Förutom att vi föråt oss på spenatpannkakor och myste på ett väldigt effektivt sätt så hann lillasyster även med att göra det hon var tänkt att göra denna dag, nämligen fixa min kusins brudfrisyr. Du anar inte hur fin kusinen blev! Övriga får se resultatet i slutet av januari.

Ja, mot Holland! Knas.

måndag, januari 11, 2010

stilleben.

Detaljer i ett rum gör rummet personligt och intressant. Det är med hjälp av detaljerna/stillebenen som man kan lista ut vem som bor i rummet - utan att ha träffat personen i fråga. I mitt rum finns dessa små detaljer:













lördag, januari 09, 2010

i tvättstugan.

Häromdagen när jag var i tvättstugan fick jag vänta någon minut eftersom den ena torktumlaren inte hade tumlat färdig. Under väntetiden läste jag bruksanvisningslapparna på väggen.
Det slog mig då att "ludd" måste verkligen vara det töntigaste ordet i vårat svenska språk.
Det var inte bara ordet "ludd" som gjorde att jag smålog för mig själv. Detta bidrog också till mitt leende:
Jag såg ju framför mig hur jag elegant gjorde en drottningSilvia-svängrörelse på torktumlar-dörren/luckan.

Behöver bruksanvisningen ens förklara hur man stänger en dörr?? "Tvättstugan for dummies" kanske? Neee. Inte snällt Becka.

Fast, hmm, när jag kom tillbaka hit i höstas och stod i tvättstugan en dag, harklade sig killen bredvid mig och frågade skämmigt: "Du, kan du visa mig hur man gör? Jag har aldrig tvättat förut. Min mamma har alltid gjort det."...

Så ja, "Tvättstugan for dummies" kanske behövs ändå.

torsdag, januari 07, 2010

badrums-tips.

Istället för att ha en stor del av badkaret eller en hörna i duschen full med fula schampoo- och balsamflaskor rekommenderar jag detta:

Unna dig ett gäng med fina flaskor som har samma stil. Det räcker oftast med två eller tre stycken (en för schampoo, en för balsam, en för duschcreme). Köp de fina flaskorna på till exempel Björn Axén eller någon annan lyxig butik som du anser har fina förvaringar av dusch-grejerna (jag har flaskor från Himla eftersom deras stil passar mig). Flaskorna ska helst inte vara genomskinliga.

Ja, sedan har du snygga flaskor för resten av livet. Nja, SÅ länge ska man kanske inte använda dem, men ett bra tag kan de användas iallafall. Göm de fula, billiga flaskorna i nån garderob och fyll på i de fina flaskorna när innehållet börjar ta slut. Då ser ingen att du har Eldorados rosa schampoo, ICAs blåa balsam och Euroshoppers gröna duschcreme.

Samla alla flaskor i en grupp på samma ställe i duschen eller på badkarskanten så blir du dessutom mer harmonisk eftersom badrummet upplevs som rent och ordningssamt.

Låt inte de fula flaskorna stå framme och förstöra badrummet.

färdigmålat.

Nu är korridoren i stort sett färdigmålad. Se så fint resultatet har blivit, och det är vardagsrummet/köket som har fått den urtjusiga fondväggen. Kanske märks det att Becka har varit i farten och gett lite förslag (via sina tankar)och tjatat något på fastighetsägarna.
Klicka på bilderna för att se de i större format.
Jag är nog den personen i korridoren som därmed har tackat och bugat för målarna flest gånger denna vecka. Men än är inte det goda över. De nya låsbara postlådorna på första våningen ska snart få börja användas och de slitna, klistermärks-fulla postfacken på våran våning ska snart tas bort. Säkert ska fina nummer eller namnskyltar komma upp på våra dörrar också.

Dessutom ska vi få en ny svart skinnsoffa så småningom. Nu ska här bli fint, på riktigt.

bloggarkiv.

sök i min blogg.

antal besökare (från och med 01 december 2009).