tisdag, februari 02, 2010

att älska livingstone.

Jag citerar ett kort stycke ur en bok som jag nyligen läste:

"I läsningsväg slukade jag allt som jag kunde komma över, med undantag av romaner. Vetenskapliga arbeten och reseskildringar var min synnerliga förtjusning".

Jag älskar David Livingstone! Hans och mina val av litteratur är bara en liten likhet. Jag är verkligen tacksam för att Livingstone skrev sin reseskildring för hans bok är numera nästan lika helig som en bibel för mig. Det är just i reseskildringar och äkta biografier som jag kan resa till en annan värld. I romaner går det bara inte, hur mycket jag än försöker.

Appropå Livingstone måste jag säga (även om jag nog har berättat det förut) att jag påminns om händelsen i Kenya då Elin och jag stod i ett klassrum och tittade på varandra.. först en gång.. och sedan en gång till, för att på något sätt försäkra oss om att vi hade hört rätt. Vi insåg då att det vi hade hört var rätt. Läraren på nursery school hade nämligen ropat upp namnet Livingstone från närvarolistan två gånger.

Livingstone!!? Den lilla ungen som svarade "yes" på tilltalet var ju bara 3-4 år! Att en klasskompis till denna kille hette Wesley och att ytterligare en kenyansk kille, i ungefär samma ålder, hette Karl Marx blev ju bara surrealistiskt.

Inga kommentarer:

bloggarkiv.

sök i min blogg.

antal besökare (från och med 01 december 2009).