svorge-kampen.

Har lyxat till det med Arvid Nordquist-kaffe efter flera månader med billigt Willyskaffe. Smakskillnaden är självklart enorm. Det var det mörkrostade Arvid Nordquist-kaffet tillsammans med ett antal falukorvar som upptog tre fjärdedelar av min resväska när jag hade varit hemma i Sverige över jul- och nyår och skulle tillbaka till Norge.

Att öppna det där förrådet fullt av svenskt kaffe hos pappan i Norge gav mig alltid samma stolthet: "O yeah. Ni norskar påpekar jämt att ni är bäst, men nej, här är ett bevis på att ni inte klarar er utan oss". 

Den kärleksfulla mobbningen som ständigt finns mellan dessa två grannländer kan man inte annat än älska.

I övrigt har två servettringar och en servetthållare

blivit till två ljuslyktor och en pappershållare hemma hos mig.