love until it hurts.

Så här i juletider dunkar mitt hjärta alltid lite extra för de barn, ungdomar och vuxna över hela världen som inte kommer få en vacker och fridfull jul.

Jag tänkte särskilt mycket på detta idag när jag satt i mammas kök och gjorde julgodis med tända ljus och lugn julmusik spelandes i bakgrunden:

Tittar på bilden och ser, för mina inre ögon, hur tre små barn sitter på de lediga stolarna runt mig. Att jag älskar barn så pass mycket som jag gör bör väl vara ett tecken på att jag är till för att hjälpa dem på något sätt?

Jag skulle vilja storma lägenheter och hus för att där samla alla de barn som riskerar att fara illa. Sedan skulle jag ta hem alla dessa barn till mig och bara älska dem, vara med dem, gosa. Ge dem all min kärlek. Ja, ge de så mycket kärlek att... att jag går sönder!!

Precis som Moder Theresas motto:

"If you love until it hurts

then there can be no more hurt

- only love".