halsbandet.

Mitt fina halsbandssmycke, där det står syster på ena sidan och älskad på andra, har nu fått en kedja att hänga i. Det är enkelt men så vackert.

Ordet syster innebär inte enbart att jag är storasyster till min lillasyster utan även att jag är syster till mina medmänniskor; till tonåringen som druckit för mycket alkohol, till flyktingarna som trängs i kön på migrationsverket, till damen som halkat omkull på gatan osv. Det är något mycket fint och storartat i att vara en syster.

Halsbandskedjan liknar ett radband, vilket betyder att varje kula symboliserar varsinn bön men till skillnad från klassiska radband är kulorna på mitt halsband så pass små att jag får plats med många fler böner. Kanske är just du därför med i en av bönerna på kedjan.

riskabelt.

På mina köksstolar... 

sätter man sig på egen risk.

en vän.

Äntligen kan jag göra min egen caffè latte hemma.

Mjölkskummaren har blivit min vän.

kakfatet.

Två gamla secondhandköpta fat + en begagnad hållare + två borrhål

= ett nytt personligt kakfat.

Tänk om någon gammal tant tidigare har serverat goda kakor till sitt kafferep på de där faten. Mina fantasier skenar iväg.

säckväven.

Nu äger jag äntligen två säckvävspåsar från Åhléns! I mellandagstider har priset äntligen blivit överkomligt och två hundralappar av julklappspengarna har alltså fått läggas på denna snygga samt praktiska inredningsdetalj.

Älskar säckväv.

förvaringsbegränsning.

 Mina inredningsidéer är många men tyvärr är begränsningarna likaså. 

Om det inte fanns några begränsningar skulle jag för längesedan ha köpt två-tre stycken förvaringspåsar från H&M home eller Åhléns. Sådan förvaring till mina kläder skulle passa perfekt i plåthyllorna.

kylskåpsfenomenet.

Nu har det börjat dimpa ned ett och annat julkort i brevinkastet och till vissa människors förskräckelse, samtidigt som det till vissa människor är en självklarhet, har jag satt upp korten med magneter på kylskåpsdörren.  

Det är okej med saker på kylskåpet när magneterna och bilderna/breven passar ihop i stil och form. Men när  kylskåpsdörren inte går att öppna för att det alltid ramlar ner scheman, papper och kort tillsammans med de svaga bokstavsmagneterna från 80-talet - då kanske det är dags att rensa en aning. Då kan man bombardera insidorna på skåpsluckorna med häftmassa och papper istället och bara låta de absolut finaste eller mest betydelsefulla korten få äran att synas på kylskåpet. En lösning på ännu ett ilandsproblem.

till tomten.

Jag önskar mig ett par nya pyjamasbyxor.

/Becka

på hyllan.

Böcker är ofta vackra att ha i inredningen.

De gör att hemmet känns mer ombonat och hemtrevligt på något vis. 

Jag har sagt till min bror att den dagen då han kommer ut med sin första bok måste han se till att lägga ner mycket tid på omslaget eftersom boken ska passa in min inredning. Självklart kommer jag ha storebrors bok synlig oavsett, men den lär få en mer hedersfull plats och fler nyfikna läsare ju snyggare omslaget är, och den dagen då jag kommer ut med en bok- ja, hej vad det omslaget kommer att skrika Becka. Du som känner mig kan nog föreställa dig detsamma som jag föreställer mig att ett omslag á la Beckastil kan se ut.

mysets dag.

Snöstorm ute, lugnt och stilla inne. 

Jag gillar den kontrasten.

Särskilt mysigt är det när man får värma sig med en kopp glögg med russin och mandel samt pepparkakor till. Är det någon mer därute som myser denna lördag?

miniförändring.

Jag satte nyligen upp ett hyllplan ovanför köksbordet eftersom det redan fanns två förborrade hål i den väggen. Tänk att en sådan liten omväxling i hemmet kan betyda så mycket.

Min hyacint har dessutom börjat blomma, vilket är fantastiskt eftersom det har varit en utopi fram till denna stund.

en sådan dag.

Tommy Körbergs svenska version av sången Like a bridge over troubled water gillar jag. Självklart slår inget Simon and Garfunkels version av sången men den svenska texten är hyfsat bra den med. 

"När du är trött. Du vill fly, och oron viskar: din dag ska aldrig gry. 

Jag är hos dig. Känn handen kring din hand. 

Var stilla. Var inte rädd. 

Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig. 

Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig. 

När skuggan faller kallt där du går fram och när fågeln inte längre syns och solen dör. 

Jag tänder ljus, jag tänder himlens ljus. 

Var trygg och tro på mig."

Vissa dagar, vissa stunder behöver vi alla höra den sången några extra gånger. 

stökbecka.

Det ser ut som om att kakmonstret har varit framme, vräkt i sig alla mina kakor och sedan spottat ut kakformarna i min låda men det har kakmonstret inte gjort utan det är jag personligen som har lagt en mängd gamla kakformarna där. 

I stort sett är här varenda kakform lagd i ett genomtänkt mönster. 

Ja, jag säger det igen: 

jag har tänkt på att dessa kakformar ska ligga precis där de ligger i lådan. Kakformarna är inte bara ditkastade hur som helst, vilket jag dock förhoppningsvis önskar att du ska tro för det är målet med min inredning. Eftersom jag är vansinnigt bra på att hålla ordning runtomkring mig blir jag tvungen att anstränga mig ordentligt när jag ska få liv i inredningen. Med andra ord försöker jag alltså att inreda hemmet så att det ska se mer stökigt och livfullt ut än vad det är. 

Jag vet att flera av er nu blir avundsjuka men bli absolut inte det. Kom hit och hjälp mig med att få mer liv i lägenheten istället! (Sedan kan jag komma hem till dig och strukturera upp allt i en sådan ordning att du blir tokig - på riktigt).

stabilt?

Det här känns stabilt.

Datorn börjar nog närma sig slutet.

Bara tanken på att sitta i en föreläsningssal på universitetet med en kopp kaffe i ena handen och en penna i andra gör mig glad, på gränsen till exalterad faktiskt. Att sitta på ett café och läsa kurslitteratur, att sitta uppe sent på natten eller gå upp tidigt på morgonen för att plugga, att komma hem och ta det lugnt efter att ha skrivit en tenta… det slår rätt mycket här i livet. 

Men när datorn stänger av sig själv och man inte hunnit spara sin uppsats, när man missar ett viktigt seminarium för att man försovit sig eller när man kommer hem och inser att man missförstått en fråga på tentamen glömmer man allt det där vackra i studentlivet och undrar varför man överhuvudtaget fick för sig att sätta sig i skolbänken igen - frivilligt. 

Är det någon därute som känner igen sig så säg gärna hej.

bordslöpare à la Becka.

Bordslöparna som jag nämnde i slutet av förra inlägget gick riktigt fort att tillverka och redan nu kan jag därför visa bilder på hur det blev. 

Jag rev först ut cirka tio tidningsblad som hade liknande färgnyanser och satte sedan fast bladen i varandra med hjälp av häftapparaten. Väldigt miljövänligt, smidigt och sedan är det ju bara att kasta löparna när festen är över. Ikke sant? Jag tror kanske inte att någon skulle föra över den här idéen till nobelfesten men hemma, i studentlyan, småbarnsfamiljen - passar "tidningslöpare" perfekt.

tidningsfixeri.

Min åsikt är att iredningstidningar är till för att användas och inte bara ligga i en hög och samla damm. Det är orsaken till att två sidor ur Ernst senaste tidning hänger uppe som hemtrevlig prydnad på väggen i hallen och på väggen i köket. På det ena bladet har Ernst, med blyertspenna, beskrivit hur man tillverkar en granrismatta och på det andra tidningsbladet beskriver Ernst hur man kan sprida juldoft i hemmet genom att lägga julkryddor i varmt vatten på spisen.

Jag tänkte att jag skulle tillverka mig två bordslöpare av vackra sidor i inredningstidningar (man kan ju använda modetidningar, traktorstidningar eller vad man nu är intresserad av). Det skulle kunna bli riktigt häftigt. Om jag praktiserar min idé i verkligheten lägger jag kanske upp en bild här på bloggen såsmåningom.

dammsugaren.

En fungerande dammsugare vore inte helt fel att ha.

Särskilt när man råkar tappa julkryddblandning över hela golvet och måste krypa runt som hund på alla fyra.

konstateranden.

Fredagsbilden är tagen på döutrymmet ovanpå skåpen i köket. Ytterligare en kudde, anmärker du. Ja, jag har tio stora prydnadskuddar sammanlagt och med det antalet ligger man nära Lulu Carters (från Äntligen hemma) galna kuddmani. Varför jag älskar kuddar? De är mysiga, lätta att ändra färg och mönster på genom att sy enkla kuddöverdrag eller köpa nya på rea och kuddarna fungerar även som extra sittplatser då man har mycket folk på besök.

Folk har alldeles för få kuddar hemma. Det har jag konstaterat förut och det konstaterar jag nu igen.

Något annat jag har konstaterat är att gamla tanter med rullatorer dras till mig som om jag vore någon rullatormagnet! Tanterna verkar inte se mig, eller jo, jag ser att de ser mig trots att deras kroppar är böjda som frågetecken, men ändå kör de rullatorn rakt emot mig och jag blir tvungen att väja precis innan jag blir påkörd. Borde det inte finnas körkort för att få köra rullatorer? De där tanterna är ju rentav livsfarliga! 

julstämningen.

Nu när tygbutikerna har 50% på alla julsaker vill man köpa på sig ett helt jul-set inför nästa år men det gör man aldrig och nästa år står man där igen, utan någonting trevligt att pynta med.

Jag vet hur det blir, hur mycket man ångrar sig för att man inte shoppade på sig ateraljer förra julrean så därför sa jag till mig själv i år att jag måste köpa någonting på rean iallafall. 

Det blev ett väldigt billigt men juligt kuddfodral.

fillimumma kardemumma.

Indiska har flera olika kaffesorter som jag velat testa på många gånger men min snålhet har tyckt att det varit alltför onödigt att lägga 49:- på något sådant. Därför har jag låtit bli att köpa. Nu kom det sig dock igen att jag fick en så kallad Wrapp på Indiska och kunde därmed köpa kardemummakaffet utan att betala ett enda öre.

Det luktar kardemumma i hela lägenheten och en känsla av lyx kommer varje gång som jag häller upp det där rykande varma kaffet i koppen.

madicken-becka.

Oj, vad jag kände mig som Madicken i morse när jag såg detta i spegeln:

När min nätta vinterjacka (som inte hann komma med på bild) sattes på och de lila sockorna med spets upptill stack upp ur skorna blev det hela ännu mer Madickigt. Där känner jag mig som hemma; i Madickens tidsålder, Madickens hår och i Madickens kläder. Orsaken är nog att hela Madicken-atmosfären är mysig, och det påminner mig nu om när jag arbetade som vikarierande dagisfröken för flera år sedan och en stökig liten dagispojke kom fram och sade till mig: "Rebecka, du är så mysig!" varpå han gav mig en kram. 

Tänk om man kan få vara mysig. Riktigt Madicken-mysig. Då skulle man nog kunna smälta bort mycket av det hårda som finns i världen.

något att äga.

Sitter på golvet med halva ryggen mot det varma elementet. Jag är en centimeter för lång för att sitta här egentligen eftersom bakhuvudet precis nuddar kanten på den utåtstående fönsterbrädan och därför behöver jag alltså sitta smått framåtlutad, vilket är mindre skönt och mindre vackert.

I denna ställning har jag åtminstone en medveten paus ifrån livet och drömmer mig bort till vackra ting som exempelvis skulle kunna piffa till en eventuell skolgång i vår.

Tavla från ellos.se, zinkfack från granit.se och pennor från lagerhaus.se.

Det finns mycket som Becka vill ha. Vad vill du ha? 

dröm en dröm.

Drömmar. Inte vrickade drömmar som man har under natten. Inte sådana drömmar där allt man varit med om den senaste veckan blandas och leder till att man till exempel plötsligt hoppar hage med Barack Obama eller att man badar med flytväst i badkaret medan nationalsången sjungs av en gitarrspelande syrsa vid sidan av. Inte sådana drömmar menar jag nu. Jag menar riktiga drömmar. Sådana som gör att vi människor klarar av att leva. 

Den här dagen får vara en dag då vi pysslar om våra drömmar, plockar fram dem och återigen lägger de där i sidenaskarna synligt på hyllan samtidigt som vi lyssnar på Susan Boyle sjunga sången I dreamed a dream med klassisk höjning på slutet.

vilse i staden.

I femton graders kyla gick jag idag, passande nog för första gången, vilse i min egen stad. Iphonen slutade fungera för att det var för kallt, det bildades is i håret och fingrarna tappade känseln. Hela situationen bidrog efter ett tag till viss rädsla och därför började jag skratta för mig själv. Ja, skratta. Det är nämligen en av mina flera märkliga försvarsmekanismer som används i katastrofsituationer. Jag småskrattade medan jag stannade till, tittade åt höger, vänster, rakt fram, bakåt och ställde mig frågan: Var. Är. Jag?

Till slut kom jag ändå hem och sköljde fingrarna i kokhett vatten på en gång, extra tacksam för att jag hade ett hem.

första advent.

Obligatoriska bilder på första advents första ljus och omgivning är bilder som man säkerligen har tröttnat på att se vid dagens slut. Utetemperaturen är -15 men inne är det varmt när man lyckligtvis har värme i elementen, tre tröjor, sockor, tofflor, varm filt och sköna byxor på sig samt att man dricker åtskilliga koppar te och tänder många stearinljus.

Till någon av kopparna med te ska jag unna mig en saftig lussebulle som mamma skickade en liten slant till mig för att köpa.
Glad första advent.

bloppis.

Sarah Deleskog hade nyligen en så kallad bloppis där hon sålde ut lite kläder. (Se här. Urbilligt!). Om jag kan sälja dessa prylar nedan vore jag överlycklig. De tar bara plats i förrådet nu. Överväg därför noga ifall du kanske ändå är i behov av en ny jacka eller en ny prydnad i hemmet till jul. Kanske är du i behov av det eller kanske är någon du känner i behov av det. Hör då av dig här på bloggen, smsa eller kontakta mig på annat sätt (ej flaskpost).

60:- för alla tre
(Mössa, halsduk, vantar)

 Jacka. 100:-
(stl. 36/38 mörkblå, avtagbar fuskpäls)

Jacka 100:-
(stl 36/38 mörkblå, vindtät, något vattentät)

Ljuslykta 50:-
(cirka 3-4 dm hög)

Ekhyllor 100:-

(inklusive konsoller)

 Crémevit pyntdekorationsträd 40:-

(Med inbyggd ljusslinga)

 Klänningar 100:-/styck

Rostfärgad stl 36/38 

Crémevit stl. stl. 36/38 

Ljuslila med vita snöflingor nertill stl. 34

Tvådelad festklänning 1000:-

Korsett som överdel. Därmed stl. 34/36/38.

Mörkgrå hylla 50:-

pralinpaketet.

Jag köpte mig mandelmassa, blockchoklad, nougat och gjorde mina klassiska julpraliner. Tolv stycken av de tjugofem pralinerna fick lägga sig till ro i ett halvlyxigt litet paket, 

och till vem jag ska ge pralinerna är inte bestämt ännu men att det blir till någon som dricker kaffe är säkert.

höstslutet.

Att köpa en hyacint för nio kronor på Willys eller Ikea är billigt och att ha en en tänd brasa på datorskärmen via Youtube är ännu billigare det. Kombinationen är ett bra avslut på årets tre höstmånader för i övermorgon börjar den huttriga vintern och det är sorgligt. Jag vill ju ha höst året runt.

En gång tidgare i höstas hade jag två stycken "Tea for 2"-koppar och då passade texten bra. Men sedan en hantverkare med mindre välutvecklad kroppsuppfattning råkade välta omkull den ena koppen så att den sprack känns det nu tragiskt att dricka ur den andra koppen helt själv. Därför får den agera som en udda blomvas istället.

hemtrevligt hem.

För första gången någonsin har jag dukat med afrikansk stil på mitt eget köksbord i mitt egna kök. Många gånger har jag drömt om den dagen och nu var den äntligen kommen. När gårdagen var novembers ruggigaste dag med regn, snö och blåst passade det därför extra bra med en varm afrikakänsla inne då jag dessutom fick celebert besök
(av Sarah).

Det betyder mycket när folk tycker att mitt hem är rofyllt och hemtrevligt för det är just den upplevelsen jag vill att folk ska få men...

för några veckor sedan när jag kom hem till lägenheten möttes jag av en skruttig verktygslåda på golvet i hallen. Ingen människa visade sin existens eller sade hej, inte förrän efter cirka en halv minut när jag hade fått av mig jackan och skorna. Ett manligt "Hallå?", hördes plötsligt från badrummet. "Ha, hallå?", stakade jag mig med förvåning i rösten och efter en liten stund hördes den mindre ljuva toalettspolningen och sedan kom snickaren ut. Jobbig situation. "Jag lånade bara din toalett. Hoppas det var okej", sade han lite rödrosig om kinderna. "Ja, ooooh ja! Jag blir glad när folk känner sig som hemma här!", sade jag innan jag hade hunnit tänka efter. Strax därefter sade snickaren: "Jag vet inte varför men det känns alltid så harmoniskt och fridfullt hemma hos dig".

Fortfarande försöker jag inbilla mig att den där toalettsituationen var helt okej och att det bara var bra att snickaren kände sig som hemma men, kanske kände han sig lite FÖR hemma ändå.

till julkaffet.

Snön faller mot marken idag och det känns som jul. Jag funderar på att köpa nougat, mandelmassa och mörk choklad för att göra extravaganta mozartkulor - sådana godisar som jag gör varje jul. 

Såhär gör man:

1. Man rullar ihop en köttbullstor boll av mandelmassan.

2. Man plattar ut mandelmassebollen.

3. Man lägger en liten bit dubbelnougat i mitten av mandelmassan.

4. Man rullar ihop mandelmassan till en boll igen så att nougaten därmed inte syns.

5. Man doppar bollarna i mörk choklad.

När chokladen har torkat lägger man slutligen vuxengodiset i en fin glasburk och tar fram till nästa kopp kaffe. Det är jul för mig.

nästa dörröppnande.

Åter till luktsinnet.

Dagens superenkla beckasjulpysseltips. 

Häll i julkryddblandningar i små kakformar, burkar, på fat eller annat. 

Placera ut här och var i hemmet och be varje person som knackar eller ringer på dörren ända fram till jul svara på: "Hur många kryddblaningsställen finns det här?" 

"Hö?", kommer det eventuella besöket fråga utanför dörren. 

"Ja, på hur många ställen tror du att jag har placerat julblandningar i burkar eller annat hemma hos mig?" 

"Ehhm, tre?"

"Fel, fel, fel! Gissa igen". 

"Ehm, sju?" 

"Fel igen!" 

"Men lägg av, släpp in mig!".

 "Nääej, du måste gissa rätt först". 

"Två?"

"Nej".

"Fem då?"

"Nej".

"FYRA?!"

"Ja!"

Du öppnar därefter dörren och säger glatt: "Nämen heeej! Välkommen!"
Det blir garanterat ett speciellt möte.

älskade ljusslinga.

En ljusslinga här, en ljusslinga där, I wanna see ljusslingor everywhere.

Deras vackra sken sprider lugn och en känsla av att vara omsluten på ett sätt som ingen annan belysning kan få till. Jag älskar ljusslingor.

Något annat jag gillar starkt är när snälla människor sänder en liten kommenterar eller hälsning på bloggen. Visst, kalla det för bekräftelsebehov men vem är inte i behov av det?

doftkrans.

I min kusins papperskorg fyndade jag en liten krans. Den fick bli doftgivare i min hall genom att jag enkelt stoppade kryddnejlikor i hela kransen. Om du inte har en krans kan du köpa en eller tillverka en av pinnar och ståltråd, och om du vill att nejlikorna ska sitta fast bättre kan du såklart använda lim.

Nu luktar det därför juligt så fort man kliver in genom dörren. 

Ett väldigt enkelt julpysseltips.

en god morgon.

God morgon, till skillnad från igår när morgonen hemma hos mig var mindre god. 

Gårdagen började nämligen med att jag skulle balansera apelsinskal och matrester från diskhon till kompostpåsen på insidan av dörren under diskbänken med hjälp av slaskrensaren. Det var ovanligt mycket matrester eftersom jag hade misslyckats totalt med några deciliter fullkornsris dagen innan och precis när jag skulle vända på slaskrensaren strax ovanför kompostpåsen tappade jag kontrollen på något sätt, avståndsräknandet i huvudet slog slint och dessutom vek sig slaskrensaren, varpå  alla matrester hamnade på golvet istället för i påsen.

Jaha, det var ju mindre lyckat, tänkte jag fast med orden MEN ÅÅÅ! NÄÄEJ! KLANT! Strax senare lyckades jag köra in tårna hårt i en nästan obefintlig tröskel mellan köket och hallen. (Mammavarning på det sistnämnda).

lördagslugnet.

Jag har lyssnat på Eratos sång It's not my fault I'm happy ett tusental gånger det senaste dygnet och du lär också lyssna sönder låten om du hör den på youtube eller någon annanstans. Det är en helt fantastisk sång. Att den sjungs trestämmigt utan weelningar eller höjningar gör det hela oslagbart. 

Denna lördagsmorgon vaknade jag alltför tidigt i ottan och gick då en timmes promenad helt allena i mörkret ute. Eratos sång spelades i hörlurarna nästan hela vägen och väl hemma kom julinspirationen till mig igen. Den lilla julegranen i hallen fick kläder på sig och fatet på vardagsrumsbordet blev mossigifierad (ett beckapåfunnet ord).

 

Nu blir det till att mysa ordentligt.