hemtrevligt hem.

För första gången någonsin har jag dukat med afrikansk stil på mitt eget köksbord i mitt egna kök. Många gånger har jag drömt om den dagen och nu var den äntligen kommen. När gårdagen var novembers ruggigaste dag med regn, snö och blåst passade det därför extra bra med en varm afrikakänsla inne då jag dessutom fick celebert besök
(av Sarah).

Det betyder mycket när folk tycker att mitt hem är rofyllt och hemtrevligt för det är just den upplevelsen jag vill att folk ska få men...

för några veckor sedan när jag kom hem till lägenheten möttes jag av en skruttig verktygslåda på golvet i hallen. Ingen människa visade sin existens eller sade hej, inte förrän efter cirka en halv minut när jag hade fått av mig jackan och skorna. Ett manligt "Hallå?", hördes plötsligt från badrummet. "Ha, hallå?", stakade jag mig med förvåning i rösten och efter en liten stund hördes den mindre ljuva toalettspolningen och sedan kom snickaren ut. Jobbig situation. "Jag lånade bara din toalett. Hoppas det var okej", sade han lite rödrosig om kinderna. "Ja, ooooh ja! Jag blir glad när folk känner sig som hemma här!", sade jag innan jag hade hunnit tänka efter. Strax därefter sade snickaren: "Jag vet inte varför men det känns alltid så harmoniskt och fridfullt hemma hos dig".

Fortfarande försöker jag inbilla mig att den där toalettsituationen var helt okej och att det bara var bra att snickaren kände sig som hemma men, kanske kände han sig lite FÖR hemma ändå.