stabilt?

Det här känns stabilt.

Datorn börjar nog närma sig slutet.

Bara tanken på att sitta i en föreläsningssal på universitetet med en kopp kaffe i ena handen och en penna i andra gör mig glad, på gränsen till exalterad faktiskt. Att sitta på ett café och läsa kurslitteratur, att sitta uppe sent på natten eller gå upp tidigt på morgonen för att plugga, att komma hem och ta det lugnt efter att ha skrivit en tenta… det slår rätt mycket här i livet. 

Men när datorn stänger av sig själv och man inte hunnit spara sin uppsats, när man missar ett viktigt seminarium för att man försovit sig eller när man kommer hem och inser att man missförstått en fråga på tentamen glömmer man allt det där vackra i studentlivet och undrar varför man överhuvudtaget fick för sig att sätta sig i skolbänken igen - frivilligt. 

Är det någon därute som känner igen sig så säg gärna hej.