madicken-becka.

Oj, vad jag kände mig som Madicken i morse när jag såg detta i spegeln:

När min nätta vinterjacka (som inte hann komma med på bild) sattes på och de lila sockorna med spets upptill stack upp ur skorna blev det hela ännu mer Madickigt. Där känner jag mig som hemma; i Madickens tidsålder, Madickens hår och i Madickens kläder. Orsaken är nog att hela Madicken-atmosfären är mysig, och det påminner mig nu om när jag arbetade som vikarierande dagisfröken för flera år sedan och en stökig liten dagispojke kom fram och sade till mig: "Rebecka, du är så mysig!" varpå han gav mig en kram. 

Tänk om man kan få vara mysig. Riktigt Madicken-mysig. Då skulle man nog kunna smälta bort mycket av det hårda som finns i världen.