Det går inget bra att sälja saker via internet. Ingen verkar vilja ha mina fina grejer trots kanonpriser. Mina tre plåtbokhyllor, mina tre järpenvägghyllor i ek och en annan mörkgrå plåthylla tar bara plats i mina förråd just nu och du kan väl ha dem (plus en balklänning i mörklila färg, en festklänning i rostig färg, en i svagt blå och en i creméfärg) i åtanke om någon i din närhet säger med desperation i rösten: "Jag behöver bara få tag på tre järpenhyllor från IKEA!" eller "Jag ska på bröllop nästa vecka och behöver hitta en fin rostfärgad klänning för billig penning!".
Jag har nämligen bestämt mig för att inte köpa något nytt till lägenheten eller till mig själv förrän åtminstone något av det ovan nämnda har blivit sålt. Om en sak ska IN - måste en annan sak UT är mitt motto. Fast när mina favoritkängor nu har slitits sönder till den milda grad att man kan hälla ut en halv deciliter grus från vardera sko varje gång man varit ute är det nästan så att jag vill ge några prylar till välgörande mellanmål (höll jag på att skriva. Menar förstås ändamål) bara för att att fortsätta stå fast vid mitt motto.
Tyvärr använder även min hjärna samma motto. Om någon form av kunskap kommer IN i min hjärna är det alltid någon annan kunskap som försvinner UT. Det är jag säker på för annars hade jag varit många gånger mer intelligent än vad jag är idag.
1 kommentar:
Ja du Rebecka, du är inte ensam om att ha en hjärna som funkar efter ditt motto...tyvärr så gör min det också. Det är inte bra när man är lärare, det skulle vara så mycket enklare att allt stannade kvar i huvudet då. ;-)
Skicka en kommentar