När persiennerna är neddragna och solen lyser in med smala strimmor i rummet känns det alltid som att jag är hemma hos mormor och morfar eller farmor och farfar. Det är något visst med det där speciella vårljuset som gör att jag åter kan höra det tickande gökuret, övrig tystnad och veta att det snart är dags för förmiddagsfika med sju sorters kakor och saft till.
Att drömma sig bort till mormor och morfars sommartorp gör att det spritter i fingrarna och jag vill gå lös med borrar, färger, tapeter, kuddar etc. där. Det torpet har potential till att bli en fantastiskt fin liten idyll och jag är väldigt sugen på att flytta till ett sådant litet hus helt själv.
Jag verkar tydligen ha fått stort behov av att bli ett självlärt proffs på att tapetsera, borra och såga. Jag vill kunna gå lös med knäppa inredningsideer utan att behöva fega eller vara rädd för att göra fel, vilket man alltid är skraj för i hyreslägenheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar