måndag, juli 25, 2011

klipp-måndagen.

Jag kan inte sluta äta snask. Det där sötsuget försvinner aldrig och kom nu inte att påstå att det försvinner om man låter bli att äta sött ett tag för det stämmer inte.

Nåväl, jag fick för mig att baka muffins igår och det blev glädjande nog samma smak som när man i yngre ålder följde muffinsreceptet i boken Totte bakar. Goda minnen. Idag ska äntligen den slitna lejonmanen kapas. Kom på att jag fick en liten slant till just det på min födelsedag och när lockarna inte längre är synliga är det ett sista skrik av håret: "Klipp mig människa! Snälla! Å, ser du mig inte? Jag ber dig, på mina bara hårrötter, KLIPP MIG!"

"TACK!!!" utbrister mitt hår nu efter klippningen, och resultatet blev som efter varje frisörbesök: Hej och välkomna tillbaka, lockar!

Men det var ju gräsligt så dyrt det har blivit att klippa sig. Visserligen är jag kanske lite bortskämd för tänk när lillasyster gick frisör på gymnasiet och vi bodde nära varandra. Det var tider det. Billigt och bra.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Men vilka fina lockar du har. jag klippte mej i förra veckan. och dyrt var det..men man måste få una sej att känna sej fin i håret....mammi

Eva sa...

Jag håller tyvärr med om det där med sötsuget.. Under fastan lät jag bli i 40 dagar, men den 41sta när jag fick äta igen var det tyvärr inte så att jag lät bli. ;)

bloggarkiv.

sök i min blogg.

antal besökare (från och med 01 december 2009).