schindler.

Hittade filmen Schindlers list bland mina gömmor och tittade på den, efter många års uppehåll eftersom jag mindes att filmen bara var full av hemska scener. Tydligen mindes jag rätt men några sekvenser är så vansinnigt vackra och genomtänkta och hela filmen blir ett fantastiskt konstverk som man kan studera och tänka över väldigt länge. Slutet till exempel. Jag har aldrig sett något finare slut på en film någongång.

Snart är alla personer som var med i förintelsen döda och det har jag visserligen fått höra sedan mellanstadiet, men nu är det ju verkligen så.

Många tankar kommer efter den där filmen och om man känner mig vet man att tankarna kommer snurra länge länge i huvudet. Men hur farligt är det egentligen? Folk verkar vara livrädda för att tänka djupt, vilket jag inte riktigt förstår. Det är ju i de extremt djupa tankarna som man får den obeskrivliga "fylligheten", insikten, visdomen.

Mmmm. De fachinerar mig; tankarna.