dagen-efter-dag.

Ett perfekt bröllop. Räcker det för att beskriva gårdagens vigsel och tillhörande fest? Jo. Med två bilder på det finaste bröllopsparet någonsin förstärks faktan(faktum?).Dagen-efter-bröllopet har bestått av att skjutsa lillasyster till stationen, lämna den lånade bilen till mammas kompis, oplanerat följa med mammas kompis till en kyrka och i denna kyrka vara med om dagens höjdpunkt; nämligen att träffa för mig nästan okända släktingar.

nyupptäckt släkt
Den som jag träffade i kyrkan var en av pappas alla kusiner. En man som jag knappt kunde sluta titta på eftersom hans ansiktsdrag var så lika pappas. När denna mans fru presenterade mig för honom log både han och jag. Det första kusinen sa till mig var: "Ja, man ser verkligen att du är en ****are (är lite försiktig att skriva efternamn). Du är verkligen lik din pappa". Då log jag och kände mig väldigt stolt.

Efter att ha spenderat en hel dag med släktingar från mammas sida (på bröllopet igår) var detta en bonus. Även om jag tycker om mamma och släktingarna på hennes sida så är det något alldeles extra speciellt för mig att möta pappas släktingar. En orsak är nog att jag alltid har varit "pappas flicka".

Det som jag och pappas kusin kom fram till var bland annat att vi är stolta över vårat efternamn. Vi utbytte telefonnummer och kommer garanterat träffas igen. Ja, det komiska är att vi bor bara några 100 meter ifrån varandra, och kanske, bara kanske, kommer jag kunna få bo i familjens uthyrningsdel såsmåningom -

och det längtar jag efter för nu står jag bara inte ut längre! Idag såg jag SILVERFISKAR I KÖKET! Nu är måttet rågat! (=skönaste ordspråket. Vem kommer på ett något sånt egentligen??)