Hört på andra sidan parkens välklippta häck där en damm finns:
"Waaaoow! Vatten, mamma!"
Två sekunders tystnad. Sedan hörs mammans skräckslagna rop en bit bortifrån:
"NEEEEEJ!"
Jag var ju på fel sida av häcken och såg därför inte utspelet men jag kan tänka mig att mamman sprang som i slowmotion över gräsmattan med munnen öppen i formandet av det utdragna ordet nej.
Men mamman hann inte.
I nästa sekund hördes ett plums och därefter ett ordentligt plaskande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar