I ett samtal nyligen med min likasinnade kusin om julkalandern Pelle Svanslös kommenterade jag: "Åh, vad jag älskade rekvisitan i det programmet!" varpå min kusin sade "Ja, jag med!". Det visade sig att vi båda, som små tio-elvaåringar, hade suttit och studerat rekvisitan när vi såg programmet. Lite udda kan tyckas men när man ser till att både kusinen och jag är pyssel- och dekorationsnördar idag blir det förståeligt.
Medan modenördar tittar på kostym- och scenkläder lyssnar musiknördarna på musiken och vi dekorationsnördar tittar på scenuppbyggnad och all rekvisita. Jag brukar få rysningar i kroppen när scenen på en teater är välgenomtänkt och det har faktiskt hänt att jag vid sådana tillfällen sagt ett tyst 'wow!' för mig själv och sedan tyvärr inte kunnat dela den känslan med andra i pausen eftersom de andra inte varit rekvisitnördar.
Men är du också rekvisitnörd får du gärna ta med mig på teater så kan vi prata i munnen på varandra i pausen.
Medan modenördar tittar på kostym- och scenkläder lyssnar musiknördarna på musiken och vi dekorationsnördar tittar på scenuppbyggnad och all rekvisita. Jag brukar få rysningar i kroppen när scenen på en teater är välgenomtänkt och det har faktiskt hänt att jag vid sådana tillfällen sagt ett tyst 'wow!' för mig själv och sedan tyvärr inte kunnat dela den känslan med andra i pausen eftersom de andra inte varit rekvisitnördar.
Men är du också rekvisitnörd får du gärna ta med mig på teater så kan vi prata i munnen på varandra i pausen.
I brist på passande dekoration får man taga vad man haver.
1 kommentar:
du har fantasi så att det räcker att bli över ; )
/sis
Skicka en kommentar