champinjoner.

Amélie och jag fikade på stan igår - bara för att ta en paus ifrån pluggandet. Sedan åkte vi hem och gjorde en pizza som blev färdig runt 22-tiden. Det var mys. Ett tag var vi så trötta att vi började skratta helt förförligt mycket åt detta (som började med ett litet misstag av mig själv):

jag: Amélie, do you have any champions?
jag igen: O sorry.. no.. haha.. I mean.. eeh.. you know the white muschrooms..
(av någon anledning började jag tyst nynna på sången: "We are the champions my frieeend")
amélie: You mean champinjons?
jag: yes. But.. is that the english word for it?
amélie: I think so. Or maybe it´s french cause we say champinjon in french. You say it in swedish too? And no, I don't have it at home, sorry.
jag: yes, we say it in swedish too. Thank you for giving us that word. =)
(jag fortsatte nynna på sången)
jag igen: You know the song: "We are the champions my friend"?
amélie: Yes I do.
(så fick jag en töntig syn framför mig och sa skrattande:)
jag: Haha. I can imagine a lot of champinjons singing "We are the champinjons my friiiiend".
amelié: hahahaha. Yeah, and I can see their mouths open like this..(hon visade, med armarna, hur munnarna öppnades och stängdes efter varje ord i sången) Hahahaha.

Efter det skrattade jag och Amélie så mycket att vi knappt kunde stå på benen.

Tänk er själva massor champinjoner (människor som är utklädda till det?) som gungar fram och tillbaka på en läktare och sjunger "We are the champinjons my frieeend". Eller ve och fasa. Tänk om de skulle bli levande nästa gång jag ska steka svamp och champinjonerna ställer sig bredvid varandra och sjunger den. "/.../we'll keep on fighting til the eeeend". Jag vet inte om jag kommer kunna äta champinjoner igen.