Tiden rullade och jag bara gick och gick utan att bli trött. Allt var verkligen vårigt vackert och jag promenerade genom områden där jag aldrig hade varit innan. Jag såg hus som fångade mitt hjärta och jag såg konst och fåglar som mina ögon aldrig hade lagt märke till förut.
Efter två och en halv timme(!) var jag hemma igen - en liten nyans brunare i ansiktet och några gram lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar