tuffare Becka.

Jag skulle handla lite papper på Ö&B och fick för mig att först gå in i invandrarbutiken där de säljer inte-så-fina-kläder. Det första jag såg var däremot fina skinnjackor hängande på en ställning. Under en längre tid har jag varit sugen på en ny vårjacka och under en längre tid har jag velat köpa en skinnjacka, precis en sådan som hängde på ställningen. Det blev alltså en mörkbrun skinnjacka (inte äkta skinn men dock) till ett bra pris. "Eh, du får lite rabatt också" sade invandrarkillen och gav mig diskret en tjugolapp extra i växel. Hur ärligt det köpet var vet jag inte men jag tackar och bugar för de 20 kronorna.

I vår kommer världen få se en lite tuffare Becka. Jag har tänkt på det så många gånger förut och jag tänker på det nu; vilken mes jag är. Men de senaste två åren här i studentstaden har jag lärt känna så många olika personer vilket har gjort att jag tuffat till mig lite. Jag har lärt mig att mer våga stå för vad jag tror på, våga säga till när något inte stämmer eller när jag inte håller med och våga ta något mer plats.

Jag blev glad då jag för ett tag sedan vann flera debatter som jag och en korridorskompis hade. Kompisen blev chockad att jag kunde vara så radikal samtidigt som jag är så snäll. Det mest rörande nu i veckan var när densamme korridorskompisen sade: "Asså, du är ju den perfekta svärmorsdrömmen" och "Jag vill ju bara stanna här i köket för att det är så mysigt att prata med dig". Sådana ord måste jag ta tillvara på för det är inte särskilt ofta de fastnar.