shabby chic.

Jag har piffat till några prydnadsänglar som jag har hemma. En blandning av lite vit färg, ofärgat antikvax och skokräm må vara shabby-chic-älskares älskling. Enligt wikipedia:

Shabby chic är en inredningsstil, som skapades av den brittiska inredningsarkitekten Rachel Ashwell i slutet av 1980-talet. Stilen inspirerades ursprungligen av traditionella hus på den engelska landsbygden. Ett kännetecken är väl använda, äldre möbler eller nya möbler som behandlats för att ge samma intryck. Färgtemat går i vit eller ljusa färger. Tygklädsel är ofta i bomull eller lin.

Bland svenska inredningsbloggare har shabby chic blivit något av en favoritstil. I sin mera folkliga tappning är shabby chic ofta en feminin stil präglad av pastellfärger. Romantiska detaljer och egentillverkade prydnadsföremål är populärt. Möbler är ofta fynd från lokala loppmarknader som återanvänts och målats om. Metalldetaljer kan gärna ha inslag av rost. Ibland inkluderas kristna föremål som madonnor, kors och gamla biblar.

Inte världens bästa kvalité på bilden, vilket beror på mobilens mindre bra upplösning.

filminspelning.

Under sex timmar idag spelade jag och en kompis in en redovisning om hur matematiken kan undervisas utomhus. Jag höll på att frysa sönder fastän jag hade extrabyxor, extratröja, raggsockor etc. men efter detta vill jag ju nästan säga: aldrig med utomhuspedagogik!Jag häller nu i mig mängder koppar med varmt te.

Fast det här med att spela in film tycker jag är kul. Visserligen avskyr jag att se och höra mig själv på film efteråt men att stå framför kameran är roligt. Kanske har jag blivit van vid det efter att ha spelat in ett antal videor tillsammans med min kusin genom åren. På gymnasiet gjorde jag också en videoredovisning om den by som jag växte upp i. Redovisningen blev mycket uppskattad och jag ville gärna göra om det, vilket jag nu har fått.

Jag gick i en dramagrupp i nian/ettan på gymnasiet och tyckte det var riktigt roligt. Ja, det var nog den bästa aktiviteten som jag har gått på i hela mitt liv, och personer som inte känner mig skulle nog aldrig kunna tänka sig mig i det facket. Men så är det. Becka är en liten teaterapa innerst inne.

söndagsmys.

Söndagsmys är titta på ett av livets bästa favoritklipp:

HÄR.

Hahaha! Minnen, minnen.

Den svarta katten är ju så töntigt söt!!

Skrattar på mig.

analys; röda rosor.

En blivande svensklärares analys:

Lite nu och då hörs ordspråket "som en dans på röda rosor". Vad menas med det...egentligen? Att dansa på röda rosor tas ju som något positivt och därför måste det innebära att man dansar på själva rosenbladen, för de är mjuka och sköna. Stjälkarna måste ha blivit bortklippta.

MEN det är bara ett antagande. Ni har nog aldrig tänkt på att "en dans på röda rosor" kan innebära det motsatta (det hade inte jag heller tänkt på). Låt säga att stjälkarna är kvar på rosorna när man dansar. Det bidrar till att fötterna börjar blöda och rosorna blir fulla av blod; dvs röda rosor.

Slutsats
Livet är som en dans på röda rosor = Livet är underbart!
Livet är som en dans på röda rosor = Livet är obeskrivligt tungt.

ett litet fynd.

I helgen var jag på en liten secondhandrunda i stan. Jag säger ju det: jag älskar servettringar (fina sådana). Dessa hittade jag för tio kronor styck. Jo man tackar.

Jag älskar att köpa och inte minst fika på secondhand-affärer. Det är billigt, det är mysigt och det är gott. Själv köpte jag en underbart smaskig morotskakebit för 10:-. Sådant gillar Becka.

Det var mycket folk och vid fikaborden hamnade jag självklart bredvid en afrikan. Hur kan man älska dessa människor så mycket?? Jag förstår inte helt vad det är med mig för jag blir alltid alldeles överlycklig och på ett förfärligt kramhumör då jag ser en afrikan. Istället för att jag fick bjuda afrikanen på fika så ville han bjuda mig på fika. Det blev att vi bjöd oss själva istället.

dagens inköp.

Dagens inköp. På Clas Ohlsson. Jag förstår mig inte på människor som avskyr prylaffärer som tex Clas Ohlsson, Ö&B, Rusta. Det är ju i de affärerna som de bästa fynden görs.

Kan jag någonsin få nog av vackra lyktor?

Tror inte det.

blandat.

Nu har jag gjort fransk manikyr på mig själv igen. Jag tittar på mina fingrar och tänker: "Käre tid. Jag måste ha långa fingrar". Pappa hade kortare fingrar än jag, och han var pianist. Pianister brukar ha långa fingrar. Idag har jag min fina top på mig. Den fina som jag fick av lillasyster i julklapp. Jag känner mig lite finurlig och det hör väl inte till ovanligheterna. Den där viktorianska stilen har alltid faschinerat mig; både till inredning och till kläder. Det är väl lite av min personlighet. Snart ska jag in till stan för att sova över i min kompis lägenhet. Jag ska testbo i det hus som jag troligen kommer flytta till innan sommaren. Eftersom huset ligger mitt i stan ska jag passa på att gå en secondhandrunda som jag inte har gjort på väldigt länge. På kvällen blir det ett besök i min kusins kyrka för att, tillsammans med några kompisar, titta på kyrkans ungdomssatsning. Efter det blir det melodifestivalen hemma hos någon av oss. Det blir säkert mys.

servetter och grejs.

När jag var liten samlade jag på servetter. Nuförtiden vill jag samla på servettringar. Jag har inte påbörjat någon direkt samling men har några servettringar som jag gillar lite extra. Dessa vackra, till exempel, är köpta på Himla:

Efter ca fyra års bloggande ställer jag nu frågan som människor brukar ställa på sina bloggar. Jag tycker inte om frågan. Jag tvingar ingen att svara, för jag själv svarar nästan aldrig på sådant. Men du som kollar på min blogg och som aldrig kommenterar här; kan du vara så snäll att skicka en liten liten minikommentar på detta inlägg?

När jag sade att jag skulle lägga ner bloggen för ett tag sedan kom alla möjliga människor från både höger och vänster och sade att de läste min blogg. Vilka är ni egentligen?

Jag delar av mig så mycket att mitt liv till dig. Kanske du då kan dela med dig av ett litet hej till mig iallafall? Om du inte känner mig väl men ändå kollar på min blogg så är jag jätteglad om du skriver hej. Det blir så mycket roligare att blogga då. /Becka

vill ha en sån.

Ååå. Jag saknar en kissekatt! Känslan av att smeka en katts mjuka päls, att klämma på de söta minismå tassarna och klappa på det lilla huvudet samtidigt som kurret och jamet avlöser varandra.. det är något av det bästa jag vet.

JAG VILL HA EN KATT!

prickarna.

På torsdag ska jag till läkaren. Denna gång är det av samma orsak som det var för cirka fem-sex år sedan, nämligen min "prick". Jag har ju fått det inte så roliga arvet; leverfläckar. Mina syskon har blivit ganska skonade från det medan jag själv bland annat har fått en större leverfläck både i ansiktet och på halsen. Visst att prickarna hade varit på ryggen eller benen, men i den zon som man har svårt att täcka. VARFÖR?

Hursomhelst. När jag var yngre gick jag till min läkare flera gånger och frågade om borttagning. Då fick jag till svar att jag skulle värdera om jag ville ha ärr eller leverfläckar och vänta till det att jag blev 18. Nu är jag snart 23 och har övervägt att ta bort den fläck som är på halsen. Den i ansiktet har krymt alldeles makalöst så den kanske försvinner helt, men den på halsen är ivägen och jag har hellre ett ärr där.

Människor säger: "Men den har jag aldrig sett". Nej. Det är inte så konstigt för att jag döljer den hela tiden. Tänk vad skönt att inte behöva ha håret nersläppt på sommaren! Inte behöva ha sjalar jämt. Inte behöva tänka på tröjans hals-urringning.

Hoppas läkaren säger att det är okej att ta bort den.

enkel hemsida.

Tänk på den tiden då det var en hel vetenskap att göra hemsidor. Nuförtiden är det ju inga problem för en tioåring att göra det. Mamma skulle till och med (nästan) kunna göra det.

Jag har märkt hur bloggens funktioner har utvecklats genom åren och nu är det äntligen möjligt att göra flera olika flikar på ett enkelt sätt; något som jag har längtat efter under alla bloggår, dvs sedan 2006. Pga denna upptäckt har det därför blivit lite omformaterande här på bloggen. Bland annat har jag flyttat musiken till en egen flik eftersom musiken annars kommer börja om på nytt varje gång man byter flik eller trycker på nytt blogginlägg.

Tack för teknikens utveckling.

på fjelle' mitt.

Jag gick till slut upp på mitt lilla berg igår för att plugga (rör-snubbarna kom ju inte förrän vid tio på kvällen). Jag hade tänkt sätta mig vid någon av mina pluggbänkar egentligen men de alla var försvunna. Troligen under alla snödrivor.

Uppe på berget pluggade jag, med utsikt över stad och sjöar. Nja, inte riktigt så vackert men över vägar iallafall. Jag gillar skare. Fastän det var flera decimeter snö så kunde jag sitta på snön utan att ramla ner en halvmeter (vilket jag hela tiden var beredd på eftersom det skulle vara en typisk Becka-incident). Dessutom kunde termosen, väskan och pennan få sina rätta platser.

"Over store fjell på ett, to, tre og på mine problemer jeg titter ned. Jeg singer ooo en ting vet jeg; drømmen holder liv i meg. Yeahyeahyeah".

en Mowgli.

Ett spännande/roligt/mysigt minne från en simbassäng någonstans i Sverige.

Min aupair-familj var på besök och jag följde med deras släkt till ett badhus för att bada. Eller bada, jag följde med för att sitta vid sidan av och hålla lite extra koll. Efter ett tag gick pappan upp ur vattnet tillsammans med en av killarna som ville på toaletten. Pappan gav mig tecken att hålla lite koll på minstingen som flöt omkring med sina armpuffar i barnbassängen.

Till en början ser allt lugnt ut i bassängen men så.. den lille flyter ut till den djupa delen av bassängen! Jag skyndar mig fram för att få honom att sprattla tillbaka till barnbassängen, men försent. När jag kommer fram har den lille precis insett att han inte når botten och får panik. Den panikslagna ögonen. Hua. Jag kollar runt efter en badvakt men ingen i syne. Jag är då beredd att hoppa i själv, med kläderna på, men så tittar jag till vänster om mig och på marken sitter en lurvig kalufs som visar sig vara en man utan svensk ordförståelse.

Jag pekar på minstingen, och mannen förstår på en gång vad jag menar. Han reser sig hastigt upp, slänger något i min famn och hoppar på ett manligt sätt ner i vattnet. Jag tittar på minstingen, på mannen och sedan på grejen som jag fått i mina armar. Haha. Den synen! "Grejen" som jag ser i min famn är två jättestora, mörkbruna, frågande Mowgli-ögon.

Skrattar nästan på mig när jag tänker på det. Den frågande lilla söta mini-ungen i mina armar.. Var kom den ifrån?

förfärligt ljud.

Nää! Skräp också. Jag som hade tänkt mig en lugn morgon på en bänk ute i solen.

Hade precis fått på mig mössan och slängt väskan (innehållande filt, termos, sittunderlag och kurslitteratur) över axeln, då jag hörde ett förfärligt ljud! Badrumsväggen var på väg att sprängas. Det lät som om rören i väggen när som helst skulle spricka och jag visste inte vad jag skulle göra. Kom nog i en oerhörd chock eftersom jag gick ut genom dörren och tog på mig skorna, i något hopp om att ljudet skulle försvinna tills jag kom tillbaka.

Jag fick nog samma panik som bilen på bilden.

I huvuvdet målade jag då upp det värsta tänkbara scenariot: "Rören spricker. Kaklet flyger. Lägenheten blir överfylld av vatten och hela studentlägenhetshuset förstörs pga mig. Jag måste göra något!". Jag gick då tillbaka in i lägenheten och ringde Trygghetsjouren, vilket innebär att det inte blir något plugg ute i solen idag. Måste vänta och vänta och vänta på rörsnubbarna. Skräp!!
____________________________
Än en gång. Från sängen i Kenya:
Jag: Å! Det lät som ett brandalarm!
Elin: Nej, det var nog bara en syrsa.
Slutsats: ambulansman - inte mitt yrke.

just nu.

Just nu i mitt lilla studentrum. Uppkurrad bland kuddarna i raggsockor och myskläder medan kurslitteraturen läses bland ljus och lugn musik...

...det må vara det absolut bästa med studentlivet.

impulsgöra.

I mitt liv är det såhär: vill jag att något ska ske, ska det ske på en gång. I förrgår köpte jag de tre hyllorna enligt mottot. Efter att ha frågat tre kompisar om bärhjälp och ingen hade tid just då men erbjöd sig andra dagar stack jag till IKEA och köpte hyllorna alldeles själv. Något liknande hände igår. Jag har ju legat vaken två-tre nätter med inredningstankar i huvudet. Därför har jag känt att jag måste få utlopp för tankarna i verkligheten så att jag inte fortsätter att ligga med dessa tankar i huvuvdet på nätterna. Därav gårdagens köp av hobbyfärg, sygrejer och tyger. Jag sydde (utan symaskin) de tre gardinlängder som jag tänkt mig. Jag sydde en hissgardin och målade om mina två högtalare som också hade funnits i mina tankar.

Allt pyssel är gjort för att ha i den nya lägenheten. Därför är det kanske inte perfekt för mitt nuvarande rum men jag får en föreställning om hur fint det kommer att bli såsmåningom.

Inredningsmärket Himla blandat med Afrika är min kombination.

hos frisören.

Jag toppade mitt hår hos en frisör häromdagen. Också denna frisör påpekade (såsom alla frisörer och övriga människor påpekar) vilket vackert, långt och otroligt tjockt hår jag har. Själv avskyr jag mitt hår men försöker tänker på alla cancersjuka människor varje gång jag ser denna bröderna-fluff-frisyr i spegeln. Då låter jag bli att klaga. Man ska vara tacksam för att man har hår överhuvudtaget, men jag skulle gärna kunna skänka minst hälften av mitt hår till bättre behövande.

Hos frisören blev jag påmind om ett filmklipp från en av mina före detta favoritfilmer En prinsessas dagbok. Stylisten Paolo ska där borsta prinsessans hår men borsten går av. För att se klippet, tryck HÄR. Detsamma var nära att ske under min tid hos frisören. Jag trodde seriöst att borsten skulle gå av (ja, jag hade borstat det riktigt ordentligt innan).

öppna hyllor.

Visst att jag är väldigt ordningssam av mig men nu när öppna hyllor är poppis i inredningsvärlden ville jag också testa på detta. Öppna hyllor som är de-icke-ordningssamma människornas himmel.

Jag förstår om det ser rörigt ut i dina ögon men jag ska säga dig att jag är väldigt nöjd. Det är faktiskt fint. Det ska stå en mörkbrun maffig fotölj i hörnet där kuddarna ligger. En mörkbrun fotölj av bra kvalité med en fluffig shabby chic-stilig vit kudde på.

Jag ska måla mina högtalare vita (nej, det förstör inte ljudet) och andra småsaker ska fixas. Men att jag lägger upp bilden nu innan allt är helt färdigt beror på att jag kämpade med dessa idag-köpta hyllor från IKEA. Käre hjärtanes! Att vara student är charmigt. Ni kan bara föreställa er Beckas resa till IKEA och hennes resa tillbaka med tre hyllor. Jag säger bara "Hej, student".