söndag, februari 21, 2010

några hjältar.

Enligt wikipedia är definitionen av en hjälte: "en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära".

Enligt mig är en hjälte en person som utför stordåd i det fördolda. En person som kämpar och hjälper villkorslöst utan att framhäva sig själv och som inte lyfter upp sig själv till skyarna. En person som inte skryter över de stordåd som han/hon gör eller har gjort. Alla kan vi nog därför plocka fram en och annan hjälte, och om du klickar på namnen nedan kan du läsa om eller se videoklipp om några av de personer som jag anser vara hjältar.


Dr. Livingstone
Martin Luther King Jr
Moder Theresa
Maria Montessori
Sofia Åkerman
Judith Löfsund
Ingeborg Setterby

"Hjältar som bara är hjältar utan att de vet om det, det är riktiga hjältar det". /Becka

lördag, februari 20, 2010

madicken.

För ett bra tag sedan tog jag del i en frågesport som räknade ut vilken Astrid Lindgren-figur som man var mest lik. Jag blev Madicken och insåg då att det verkligen stämmer.

Förklaringen till varför jag karaktäriserad som Madicken var ungefär: "Du är lugn men samtidigt lite busig. Du vill hjälpa personer som har det svårt, och folk bara avgudar ditt hår". Av alla Astrid Lindgrens filmer måste jag nog säga att Madicken är min favorit. Förutom att Madicken är mysig, är kläderna och inredningen i filmen så mycket Becka som det bara kan bli. Det roliga är ju också att min lillasyster Sara är fruktansvärt lik Madickens lillasyster Elisabeth.

snökaos-dag.

Vad gör man en snöstormig dag som denna? Jo, man plockar fram sina akvarellfärger och målar samt skriver ett längre blogginlägg.

Jag målade ett motiv av mig själv där jag står i en afrikansk bergssluttning och ser ut över slumområdet som sträcker sig långt långt bort. Det var ett bra motiv att måla eftersom jag levde mig in i bilden så pass mycket att jag blev alldeles varm i kroppen.

Dagens tips: Gamla konservburkar. Underbara konservburkar. Jag ÄLSKAR gamla konservburkar! Spara dem och inse att fantasin till dess användning aldrig tar slut. De kan till exempel användas som målarfärgs-kopp, blomvas, förvaringsburk för pennor, presentförpackning, etc.

Tänk bara att ha flera konservburkar stående på bänken i köket. Man planterar olika sorters kryddor i konservburkarna och skriver kryddornas namn på fina lappar som man sedan fäster med snöre runt konservburkarna. Å, så fint.

fortsättning. De inbitna svenkarnas syndrom: praktiskt/opraktiskt.
Eller varför inte gömma de fula kryddburkarna i konservburkar? Istället för att ha en massor fula kryddburkar på kryddhyllan så står där konservburkar med fina påklistrade kryddnamnsetiketter.
Nu kommer garanterat den inbitna svensken in och säger: "Men, det är ju opraktiskt. Man får ju inte plats med lika många kryddor på kryddhyllan då. Man kommer inte åt kryddorna lika fort, och dessutom är de förstora". Daaa! Det är det här jag pratar om. Svenskar som är så inneslutna i det praktiska att fulheten går före estetiken.

Några typiska frågor som inbitna svenskar frågar då de kommer hem till mig:
-"Hur gör du när du duschar? Du har ju en fyra våningars-hylla med handdukar, shampoo etc. inne i duschen". Svar: Ehh, jag lyfter bort den en meter och ställer den utanför duschen.
-"Men det är väl opraktiskt och tar massor tid?" Svar: NEJ. Det tar en sekund och jag tycker det är vackert att ha en öppen hylla i badrummet med fint vikta handdukar".

- "Varför har du en rostig mjölkhink i ditt rum? Den är väl inte praktisk?"
Svar: Nej, den kanske inte är praktisk, men den är oerhört vacker.

- "Oj, är det inte jobbigt att bädda sängen så där varje dag?"
Svar: NEJ. Det tar kanske några få sekunder extra men det blir så mycket finare.

fredag, februari 19, 2010

raggisar.

Vem älskar raggsockor mer än jag?
Vem äger de mysigaste raggisarna, om inte jag? Dessa är mina favoriter.
Storebror köpte dem till mig när han var i Saudiarabien (eller var det Etiopien, Egypten eller Sudan? Hehe. Nej, de är visst köpta i Turkiet. Ett bevis på att jag har en mycket välberest bror). Det är iallafall de sötaste, mysigaste och skönaste raggisarna som jag någonsin har ägt.

Citat av min kusin då hon kom på besök för ett tag sedan: "Åå, det är verkligen som om man kliver rätt in i en inredningstidning när man kommer hem till dig". Vidare lade kusinen märke till mina raggsockor och utbrast: "Nämen! Ååå! Du har ju raggisar också! Det brukar de ju ha i sådana inredningsreportage!"

Eeh, va? Haha. Kusinens citat är nog ett av de skönaste citaten genom tiderna.

inbiten svensk.

Du är en riktigt inbiten svensk person om du lever efter mottot:
"Oj, så praktiskt!" vs "Nej, så opraktiskt!"
Kom igen svenskar. Låt den opraktiska estetiken ta mer plats.
/Becka

torsdag, februari 18, 2010

elin&becka-dagar.

Åtskilliga timmar med bröllopspyssel, en minnesvärd gambiakonsert och en osedvanligt lång bussresa till IKEA - det är sammanfattningen av de tre senaste dagarna i mitt liv. Elin har varit på besök.
Elin dricker kaffe i sitt drömkök.
Jag vet inte helt vad den absoluta höjdpunkten har varit under dessa dagar. Kan det ha varit Elins citat "Ja, men vi tar sån där självhäftande tejp också" eller kan det ha varit gambiakonserten som återuppväckte våra djupaste afrikaminnen ELLER kan höjdpunkten ha varit då vi påbörjade ett snöbollskrig vid IKEAs busshållplats klockan 20.30 på kvällen där Beckas första snöbollskast träffade Elins öra på ett mindre skönt sätt?

Jag vet faktiskt inte. Men att Elin och Becka passar bra ihop som vänner är ett som är säkert.

måndag, februari 15, 2010

angående tejp.

Idag gick jag och min blivande brud-kompis till Panduro. Äntligen, äntligen var det dags att få välja och vraka i godisbutiken. Efter två timmar bland alla papper, pärlor, band och stämplar började energin från den senaste måltiden sina.

Då kommer citatet "Ja, så tar vi sån där självhäftande tejp också" inte bara en gång utan tre eller fyra gånger. "Självhäftande?! Igen! Haha! DUBBELHÄFTANDE heter det ju!", påpekade den blivande svenskläraren.

Dagens höjdpunkt.

Imorgon blir det att pyssla timme efter timme efter timme.

söndag, februari 14, 2010

ordnat kaos.

...under mitt pågående fotoalbums-projekt.

torsdag, februari 11, 2010

ny kurs.

Nu har jag det! Bild och ljudskapande med barn: att uppleva kulturen blir nästa kurs som jag ska läsa. Den börjar vecka 13 och slutar vecka 22 vilket är perfekt. Det är en distanskurs från en högskola en bit bort. Jag måste därför till den skolan under 3-4 dagar, annars är det bara dator, webbkamera och mick som gäller..

och scanner. ÄR DET NÅGON SOM HAR EN SCANNER TILL SALU ELLER HAR LUST ATT LÅNA UT DEN FRAM TILL SOMMAREN?

Det jag är lite rädd för är ju att datorn ska krascha; som den gjorde för några veckor sedan och den var tvungen att repareras ganska dyrt.

onsdag, februari 10, 2010

betOningar.

Norrmännen har många roliga namn. Med norsk betoning blir namnen vanliga norska namn. Med svensk betoning kan det bli något helt annat. Som exempel tar jag här de norska namnen Randi, Björnar och Stian (med risk för att jag har satt betoningarna lite fel).


Tänk frasen: "Jeg heter" (på de norska namnen) och "Jag heter" (på de översatta namnen):

norska__________ svenska
randI_____________rAndI (som i randigt)
björnAr___________ bjÖrnAr (björnar i skogen)
stiAn_____________ stIan (gris-stia)

På norska är det fint att heta Randi, men randi på svenska är bara ett slangord för adjektivet randig. Det kan vara orsaken till att det inte är särskilt många i Sverige som heter Randi. Visst kan man heta Björn på svenska, men inte björnar (med svensk betoning). Det går tydligen bra med singular men inte med plural. Varför?? Sedan vet jag inte om Stian på norska har samma betydelse som stian i svenskan. Hursomhelst blir det ändå något lustigt om en svensk skulle heta så. Ja, det är häftigt det här med språk.

tisdag, februari 09, 2010

melodifestival förr.

Haha. Jag har tittat igenom några före detta melodifestivallåtar från olika länder. Letade upp de låtar som har fastnat lite extra i mitt huvud.

1. Den första låten är "Han med benet". Det var en kille med glimten i ögat (minst sagt..) som sjöng en bra låt, men som gjorde några ytterst märkliga röresler med benen. Det var väl också det han blev känd för. Titta här: från Lettland - My star.

2. Den andra låten som jag ,efter mycket om och men, har letat fram är "Fina norsken vid pianot". Jag minns nämligen att jag tyckte killen vid pianot såg väldigt bra ut och sången han framförde berörde väl alla tonårstjejer. "Cause I'm in loooove with a beautiful girl." Jostein Hasselgård 2003 - I'm not afraid to move on.

Haha. Käre tid.

söndag, februari 07, 2010

inredningsmotton.

Mina främsta inredningsmotton i livet:

"Allt är fint i sitt rätta sammanhang".
"Att trivas hemma är det mest effektiva sättet att
hämta nya krafter".
/Becka

haiti-hysteri.

Detta inlägg kommer jag säkerligen få vassa kommentarer på. Men jag ska vara ärlig. Jag har inte skänkt en enda krona till Haiti-katastrofen. Det är inte för att jag inte tycker att det som hänt är förfärligt hemskt. För det är det verkligen. Ja, det är helt fruktansvärt och landet behöver hjälp från resten av världen.

Men hur många länder behöver inte det? Kan media visa bilder på vad som dagligen sker i tex Kongo? Skulle svenskarna isåfall skänka lika mycket pengar och hjälp dit? Hör här:

Sedan 1998 har över fem miljoner människor dött i Kongo. I Haiti har ca 100 000 dött under den senaste katastrofen. Det innebär alltså att det har skett över 50 haiti-katastrofer i Kongo under en tid på 10-12 år, men hur ofta syns det på löpsedlarna?
Orsaken till att jag lade upp bilden på den kenyanska flickan var att hon skulle få representera alla svårigheter i Kongo. Men när jag tänker efter kom ju denna flicka tillsammans med sin mamma och pappa som flyktingar från just Kongo. De kom till den lilla kenyanska byn där jag och min kompis bodde i Kenya, och då familjen presenterade sig berättade de att de precis hade flytt från ett söndertrasat Kongo. Det berör ens hjärta.

Det finns garanterat en haiti-gradig katastrof från olika länder på jorden att uppmärksamma varje dag. Varför görs inte detta? Kanske pengar och hjälpinsatser skulle fördelas mer rättvist då.

lördag, februari 06, 2010

hades?

De som känner mig vid det här laget vet att jag älskar komediparet Anders och Måns. Alla deras avsnitt har jag sett minst två gånger, och vid senaste igenomkollandet av avsnitten lade jag märke till något som jag tidigare inte har lagt märke till.

I ena sekunden visas nämligen denna bild (jag har satt dit pilarna för att visa vad jag vill framhäva):
för att i sekunden precis efteråt visa detta:
Ordet "hades" är något av de få saker som jag faktiskt minns ifrån historielektionerna. Hades är nämligen ett äldre ord för helvetet/underjorden, och jag tänker då: hjälp vad man måste vara omedvetet påverkad av diverse reklamer och TV-program! För det är ju säkert denna omedvetna syn som har gjort att jag inte längre är särskilt förtjust i staden Uppsala.

onsdag, februari 03, 2010

vacker konst.

För ett tag sedan rensade jag mina pappershögar och lådor i studentrummet. Mitt ibland jobbiga räkningar och andra tråkiga papper hittade jag något som fick mig att le:
Översättning för er icke-norsk-kunniga:
"Kära Rebecka. Det (troligen ska det stå Jag) är så glad för att se dig igen. Jag har saknat dig väldigt mycket, tycker väldigt mycket om dig. Jag är så glad för att du är här. Jag hade kunnat skriva mycket mer men jag har inte mer plats.."
Brevet är skrivet av ett av mina aupair-barn i Norge då jag besökte familjen i somras. Det är så oerhört sött att jag smälter!


Vill också visa den fina bilden på mig som en elev i klass två har ritat. Jag har troligen visat bilden förut men jag kan fortfarande inte sluta le när jag tittar på den. Jag tror att barns teckningar och barns skrivna brev, berättelser och liknande är den vackraste konsten som finns.

tisdag, februari 02, 2010

att älska livingstone.

Jag citerar ett kort stycke ur en bok som jag nyligen läste:

"I läsningsväg slukade jag allt som jag kunde komma över, med undantag av romaner. Vetenskapliga arbeten och reseskildringar var min synnerliga förtjusning".

Jag älskar David Livingstone! Hans och mina val av litteratur är bara en liten likhet. Jag är verkligen tacksam för att Livingstone skrev sin reseskildring för hans bok är numera nästan lika helig som en bibel för mig. Det är just i reseskildringar och äkta biografier som jag kan resa till en annan värld. I romaner går det bara inte, hur mycket jag än försöker.

Appropå Livingstone måste jag säga (även om jag nog har berättat det förut) att jag påminns om händelsen i Kenya då Elin och jag stod i ett klassrum och tittade på varandra.. först en gång.. och sedan en gång till, för att på något sätt försäkra oss om att vi hade hört rätt. Vi insåg då att det vi hade hört var rätt. Läraren på nursery school hade nämligen ropat upp namnet Livingstone från närvarolistan två gånger.

Livingstone!!? Den lilla ungen som svarade "yes" på tilltalet var ju bara 3-4 år! Att en klasskompis till denna kille hette Wesley och att ytterligare en kenyansk kille, i ungefär samma ålder, hette Karl Marx blev ju bara surrealistiskt.

måndag, februari 01, 2010

mys på bara.

För ett tag sedan såg jag en grupp på facebook som hette: "Alla vi som hatar när folk använder orden mys och mysigt". Vad är det för människor som går med i den gruppen??

Jag borde bilda en motsatsgrupp som heter "Alla vi som hatar när folk använder orden fotboll och hockey".

Appropå mys vill jag ge dagens enkla och billiga mystips. Samla på dig någon eller några fina glasflaskor. Jag dricker ju inte och kan därmed få vissa svårigheter med att hitta vackra flaskor. Men en coca-cola-flaska eller saftflaska går lika bra. Det är väldigt fint att ha liknande flaskor i flera storlekar, ställa de i grupp och sedan sätta olika höga stearinljus i dem. Jag har bara en flaska (se bild) men det räcker för att höja den avslappnande känslan i rummet.

piano
Jag vill även skriva att jag än en gång att jag älskar ljudet av vackert pianospelande. För mig är piano det absolut bästa instrumentet som finns, och jag minns en gång när jag var yngre (11-12 år) då mamma tog med mig på en pianokonsert i det området vi bodde. Pianisten visade sig vara en ung kille (18-19 år?) som spelade klassiska stycken. Oj, så jag njöt och var faschinerad. Den unga mannen blev min idol för ett tag. Jag skulle bli lika duktig som honom, vilket tyvärr misslyckades.

Om någon vill bjuda mig på en pianokonsert någongång; varsågoda.

bloggarkiv.

sök i min blogg.

antal besökare (från och med 01 december 2009).