måndag, november 16, 2009

roliga minnen.

Häromkvällen slog mig ett minne.

Plötsligt såg jag framför mig hur jag och lillasyster fick på mamma min balklänning mitt inatten och hur vi lärde mamma att dansa vals i mitt rum med denna klänning på sig. Haha. Det är ju sådana knäppa grejer som man kommer ihåg.

lillasyster och jag.
Eller som lillasysters åtskilliga jobbiga störanden då hon kommer in och lägger sig bredvid mig i sängen när jag håller på att somna. "Hejhej." "Men å! Ut! Jag ska sova!" "Nee. Vi kan rimma". Och efter att jag insett att det inte går att få ut lillasyster denna natt heller, så rimmar vi. Ofta i den här stilen:

"Alla barnen åt frukt utom Jan... Det var han som var banan." Dessa kvällar skrattar vi så mycket att mamma ett flertal gånger kommer in och säger: "Jag vill sova! Ni får vara tysta nu!" Vi svarar: "Okej. Okej. Schh." Men det är inte lätt. Ofta slutar rimnätterna med att vi smyger oss ner i köket och lagar makaroner och falukorv. Plötsligt hör man mamma från övervåningen: "Vad gör ni??" "Vi lagar lite mat". "Men klockan är ju ett på natten!" "Eeehm. Ja. Det är den visst. Men vi klarar det mamma. Gå och lägg dig".

En gång rimmade vi så mycket att lillasyster mådde illa när vi var på stan dagen efter. Hon kunde se rim och bokstäver överallt och blev då närmast tokig.

Vissa kvällar kunde lillasyster och jag ligga i varsinn säng, i varsitt rum (våra rum låg brevid varandra då) och prata genom väggen. Haha. Stackars mamma. Hon kom ut från sitt sovrum igen och sade: "Men å, jag försöker sova här! Ni får gå in till varandra om ni ska prata".

Minnen, minnen, minnen.

4 kommentarer:

healthyhappyandfitness sa...

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!!

Anonym sa...

Oj, dessa knäppa systrar som gapskrattade när mamma ville ha lugn o ro mitt inatten. Men innerst inne var det riktigt mysigt att höra ert skratt och er glädje.
Det är minnen som sitter kvar.

Fortsätt vara knäppa det gör livet lättare.Er systrar mellan...
Ni är helmysiga i allafall.
kram er mamms

Anonym sa...

Rebecka
Jag brukar vara inne o titta på din blogg. Får på det sättet lära känna dig och din mamma -ännu bättre.Jag är jätteglad över att få vara tillsammans med MariAnn. Vi trivs verkligen ihop. Kärleken växer mer och mer. Hoppas att få träffa dig snart. Per

rebecka. sa...

Oj, jag känner mig hedrad som har dig som läsare av bloggen Per. :)

Nu vet du att mamma kan dansa vals. Hehe. Men akta tårna! ;)

/Becka

bloggarkiv.

sök i min blogg.

antal besökare (från och med 01 december 2009).